- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
160

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

160

Medelst detta försök, som tyckes innebära en verklig
vederläggning af den ofvan uppställda satsen, bevisade Melloni just
densammas giltighet. Hans slutledning var följande. Tänkom
oss tratten förlängd, så att den skär kärlets utstrålande sida i
en cirkel; det är endast från denna cirkels inneslutna yta, som
värmestrålar kunna framkomma till stapeln, ty alla andra
afskäras af det icke reflekterande öfverdraget på trattens insida.
Men när stapelns afstånd från kärlet fördubblas, blir denna
cirkels area uppenbarligen fyrdubblad; och just den omständigheten,
att galvanometernålens utslag det oaktadt ej förändras, bevisar
det, som här skall bevisas, nemligen att strålningens styrka blir
på dubbla afståndet fyra gånger mindre än förut; dess aftagande
neutraliserar jemnt upp den strålande ytans förstoring. Samma
är förbållandet, om nämnda afstånd tre-, fyra- eller fem-dubblas
— förutsatt naturligtvis, att den nämnda cirkeln ändock ej
öfverskrider gränsen af kärlets strålande yta.

Man säger, att ljuset förtunnas eller utspädes vid sin
utbredning öfver en större yta, men detta är emedlertid ett nog
obestämdt uttryck för det verkliga förhållandet. Det är
naturligtvis här endast fråga om en förminskning af rörelse. Hvarje
etherpartikel utför, då en våg genomgår den, en rörelse fram
och tillbaka; vid de båda gränserna för sin utflykt står den
stilla, i midtpunkten mellan dem är dess hastighet som störst.
Och ljusslyrkan är i sjelfva verket proportionel mot qvadraten
på denna maximi-liastighet. Storleken af etherpartikelns utslag,
dess afvikelse från nyssnämnda midtpuukt kallas på
vetenskapens språk dess amplitud; och ljusstyrkan är äfven proportionel
mot qvadraten på denna. Af det föregående inses då, att såväl
denna maximi-hastighet, som amplituden måste vara omvändt
proportionela mot sjelfva afståndet från strålarnes källa, och denna
sistnämnda sats kan ock af mekaniken direkt bevisas.

Värmestrålningens upphof är, som vi veta, en dallrande
rörelse hos den strålande kroppens atomer; denna rörelse
upptages af ethern och fortplantas derigenom i form af vågor. Vi
hafva jemfört förloppet med ljudet, men en olikhet mellan de
båda vågrörelsernas art må här dock i förbigående omnämnas.
Den luftpartikel, genom hvilken en ljudvåg framgår, rör sig
fram och åter i samma rigtning som den, hvari ljudet
fortplantas; etherpartikeln måste deremot, enligt hvad åtskilliga
optiska fenomen gifva vid handen, antagas röra sig vinkelrätt
mot strålens rigtning. De förra vibrationerna äro, säger man,
"longitudinela", de sednare "transversela"; ethervågorna likna
således på visst sätt mera vattnets krusning än de luftens
pulsslag, som frambringa ljudet, Men huru ifrågavarande vågrörelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free