Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VII - Bihang: Tyndalls apparat för undersökning af trädslags ledningsförmåga - Kap. VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
141
termo-elektriska paret AB en ny elektrisk ström, som från kopparne
MM ledes genom galvanometern G.
Försöken anställas sålunda. Sedan man förvissat sig om, att
galvanometernålen i G visar på 0°, afbrytes den dithörande ledningen
medelst nyckeln k’. I ett visst ögonblick, angifvet af en klockas
sekundvisare, framsläppes medelst nyckeln k den elektriska stapelns B
ström och får framgå under en minut; på den 60:de sekunden
afbrytes den åter medelst k, och på samma gång framsläppes medelst k’
den termo-elektriska strömmen. Galvanometernålens utslag afläses;
dess storlek beror naturligtvis af den värmemängd, som genom
trädkuben framkommit till föreningsstället mellan A och B.
KAP. YIII.
Afkylning är en förlust af rörelse; till hvad meddelas denna rörelse?
— Akustiska försök till belysning af frågan. — Optiska försök.
— Emissions- och Undulations-teorien. — Ljusets våglängder och
svängningstal. — Den fysiska orsaken till färgerna. — Spektrums
osynliga strålar. — Förklaring af värmestrålningen. — Det
strålande värmets återkastning från plana och buktiga ytor: lagen
derför är densamma som för ljuset. — Försök med två hålspeglar.
Yi befinna oss nu just på gränsen mellan de båda
afdel-ningarne af vårt område. Hittills hafva vi alltjemt sysselsatt
oss med värmet, såsom förbundet med fasta, flytande eller
gasformiga kroppar, kortligen såsom termometriskt; vi hafva sett
det förändra dessa kroppars volymer, sett det smälta de fasta
och förflyktiga vätskorna; sett det fortplanta sig genom de
förra medelst ledning och sprida sig genom vätskor och gaser
medelst öfverförning. Vi komma hädanefter att studera det
under helt andra förhållanden än de hittills betraktade.
Här hänger en upphettad koppar kula 1 luften; I sen den
glöda, dess glöd aftager, kulan blir mörk; den afsvalnar. Med
den uppfattning af värmets väsende, som vi nu hafva, måste vi
betrakta denna afsvalning såsom en förlust af molekular-rörelse.
Men rörelse kan ej gå förlorad, den måste meddelas åt något
annat ting; till hvilket annat har då kulans molekular-rörelse
öfverflyttats? I skolen antagligen svara mig: Till luften; och
detta är sannt, men blott till en del. Luften stryker fram öfver
kulan och stiger upp deröfver i en varm ström; I sen
densamma ganska tydligt mot skärmen, när jag låter en stark ljus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
