Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
89
inträffar vid tillräcklig hetta; att de fasta kropparne öfvergå,
till vätskor, och dessa i sin ordning till ångor eller gaser.
Be-traktom vattnet såsom exempel; antagom, att vi hade här
framför oss ett isblock, hvars temperatur vore 10° under fryspunkten;
att vi nedsatte deri en termometer och oafbrutet tillförde
detsamma värme. Termometerns qvicksilfverpelare stiger hastigt
nog till 0°; men stadnar der och förblir stilla, ända tills all
isen år smält. Först derefter återtar den sin rörelse;
stiger till 30°, 60°, 100°; här frambryta ångbubblor i vätskan,
den kokar, och termometern visar allt fortfarande på samma
gradtal.
Men både under isens smältning, och under vattnets
kokning tillfördes värme oafbrutet; i sjelfva verket åtgå för att
förvandla 1 is af 0° till vatten af samma temperatur 79,4
värme-enheter (sid. 27); och för att förvandla 1 7/ vatten af
100° till ånga af samma temperatur ej mindre än 537,2 dylika.
Det förra beloppet har sedan gammalt kallats vattnets, det
sednare vattenångans latenta värme. De som först varsnade
förhållandet, menade nemligen, att det under smältningen eller
kokningen tillförda "caloricum" fördolde sig på något mystiskt
sätt i vattnets eller ångans atom-mellanrum. För oss betyder
det helt enkelt, att värmet öfvergår till potentiel energi hos
atomerna. Det är i sak alldeles samma förlopp som
upplyftandet af vigten; det är, t. ex. i fråga om ångbildningen, ett
aflägsnande af vattnets molekuler från hvarandra; när värmet
borttages från ångan, kondenseras den åter, dess molekuler slå åter
tillsammans med en dynamisk energi, lika stor som den hvilken
användts till deras åtskiljande — och dervid framträder ånyo
samma värmebelopp, som förut åtgick till arbetets förrättande.
Smältningen är således helt enkelt ett inre arbete;
ångbildningen är ock ett dylikt, men blott till sin största del. Ty
här tillkommer äfven ett yttre; vid den ofantliga utvidgning,
som vätskan dervid undergår, måste nemligen atmosferens tryck
skjutas betydligt undan *).
Den framstående forskare, hvars namn jag redan flere
gånger nämnt, hafva vi äfven att tacka för den första noggranna
bestämning af olika brännmaterials värmeförmåga; en bestämning,
hvaraf vi straxt skola komma att draga nytta. Rumford fann,
enligt hvad Percy i sin metallurgi uppgifver, att genom
förbränning af ett skålpund kol, d. v. s. genom dess förening med
*) Noga räknadt, förekommer naturligtvis äfven vid fasta och
flytande kroppars utvidgning ett yttre arbete af samma slag... Det är
dock försvinnande litet i jemförelse med det inre. O. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
