Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Den förra uträttar deremot inom den uppvärmda kroppen,
hvad vi, med Clausius, vilja kalla "inre arbete" — atomernas
förflyttande i nya lägen. När kroppen afkyles, framträda åter
dessa krafter, som vid uppvärmningen öfvervunnos; atomerna
närma sig åter hvarandra, och dervid framkommer åter det
värme, som förbrukats till deras åtskiljande.
Kemisterna hafva bestämt vigterna af de särskilda
kropparnes atomer i jemförelse med hvarandra. Antager man en
vät-gas-atoms vigt såsom enhet, är syrgas-atomens vigt 16,
qväf-gas-atomens 14. I ett skålpund vätgas innehållas alltså 16
gånger så många atomer som i en lika stor vigt syrgas; och i
allmänhet är det antal af en kropps atomer, som innehålles i ett
skålpund deraf, omvändt proportionel) mot atomvigten.
I närmaste sammanhang härmed står en annan vigtig sats.
På grund af försök, anställda af Dulong, Petit, Regnault och
Neumann, är det ytterst sannolikt, att alla enkla kroppars
atomer —• de må nu vara stora eller små, lätta eller tunga —
ega vid samma temperatur alldeles samma belopp af den
rörelseenergi, som vi benämna värme; de lättare atomerna ersätta
nemligen genom sin större hastighet sin underlägsenhet i massa.
Nu har alltså en vätgas-atom lika stor aktuel energi som en
syrgas-atom vid samma temperatur; men ett skålpund väte
innehåller 16 gånger så många atomer som ett skålpund syre; alltså
måste det absoluta värmebelopp, som det förra innehåller, vara
16 gånger så stort som det sednares vid samma värmegrad.
Detta är orsaken till kropparnes, eller åtminstone till
gasernas, olika värme-kapacitet- eller "egentliga värme." För att
höja väte-skålpundets temperatur tio grader, måste man
uppenbarligen meddela detsamma 16 gånger så mycket värme, som
för att åstadkomma samma verkan på syrgas-skålpundet. Och
omvändt: Falla bådas temperaturer lika många grader, så
afgifver det förra 16 gånger så stort värmebelopp som det sednare.
Och toge vi här qväfve i stället för syre, så blefve förhållandet
14 i stället för 16.
Vid dessa kroppar har värmet ej något "inre arbete" att
uträtta; mellan deras atomer verkar ej någon märkbar
dragningskraft, som måste öfvervinnas. Men när fråga blir om
flytande och fasta kroppar, sällar sig till den nu anförda olikheten
ännu en, beroende af värmets förbrukande till inre arbete. Men
så mycket lättare är det att inse, hvarföre t. ex. ett skålpund
vatten kräfver, som vi redan flere gånger sett, trettio gånger
sa mycket värme som ett skålpund qvicksilfver för lika många
graders temperaturförhöjning, och afgifver, vid lika stor
temperatursänkning, ett lika många gånger större värmebelopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
