Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typograferna och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYPOGRAFERNA OCH POLITIKEN
•4 YPOGRAFISKA FÖRENINGEN och dess förhållande till
’ politiken, såväl den allmänna som den sociala, är en
historia om en arbetarorganisations så småningom
fortgående radikalisering. Tempot är visserligen långsamt,
men antagligen icke långsammare än inom de flesta
organisationer av liknande beskaffenhet.
Första gången de svenska typograferna som kår uppträdde på den
politiska arenan inträffade dock före Typografiska föreningens bildande.
Det var år 1838 under rättegången mot assessor Crusenstolpe. Denne
hade som bekant för majestätsbrott blivit dömd till tre års fängelse
på Vaxholms fästning. Domen framkallade stor indignation i vida
kretsar, och en insamling igångsattes för att hålla såväl assessor
Crusenstolpe som hans familj något så när skadeslösa under
fängelsetiden. Under ledning av H. W. Lindström, som sedermera blev
Typografiska föreningens ordförande, insamlades å fem tryckerier i
Stockholm en summa av 60 riksdaler, en stor summa då man tager i
betraktande de låga lönerna på den tiden. Då insamlingen redovisades
i Aftonbladet, uttryckte också denna tidning i synnerligen välvilliga
ordalag sin glädje över dessa bidrag från arbetarehåll, så mycket
mer uppskattningsvärda, »som de icke kommo av välmågans lätt
umbärliga överskott över de dagliga behoven, utan från en måttlig,
endast med egna händers flit förvärvad arbetsförtjänst».
Ett par år efter dessa händelser hade en omkastning inträffat i de
stockholmska typografernas känslor gentemot Karl den fjortonde. Vid
jubelfesten 1840 med anledning av 400-årsdagen av
boktryckarekonstens uppfinning hade nämligen kungen visat sig mycket välvillig
mot dem genom att skänka en grundplåt till bildandet av
Gutenbergska stiftelsen. Hans exempel följdes av kronprinsen, som dels
gav nämnda stiftelse en summa kontant och dels anslog behållningen
I
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
