Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Före Typografiska föreningen - Aftonbladet och konstförvanterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten till en del påkallat, men som dock, med någon förändring och bättre
arbetsordning, torde, efter vad man vill veta, till betydlig del kunna inskränkas.*)
Skriftens senare del vidrör den omständigheten, att så många lärlingar blivit
utlärda å tryckerierna. Emedan vid åtskilliga tryckerier, så väl i Stockholm som
landsorterna, den principen varit vidtagen, att så snart lärling blivit utlärd, avskeda
honom och intaga en ny, har en sådan mängd konstförvanter småningom tillkommit,
att arbete ej kan räcka till åt dem alla. Gutenbergska stiftelsens räkenskaper
bevisa, att på de sista 2:ne åren icke mindre än något över 60 konstförvanter dels
avrest från Stockholm, dels anlänt resande dit, men genast måst anträda återresan
i brist av arbete. Alla dessa hava ur stiftelsen åtnjutit reshjälp samt mat och husrum
enligt stiftelsens reglemente. En del av dem har visserligen, dels genom eget
förvållande, dels genom följden av principalens liknöjdhet för gossen såsom lärling,
samt dels brist på arbete, kommit i så miserabelt tillstånd, att ingen gärna velat
taga emot dem i kondition, om än sådan funnits, men de övriga nödgas fortfarande
år ut och år in driva land och rike omkring, tiggande sig fram från den ena orten
till den andra. Det var huvudsakligen avsikten att, om möjligt, minska och
förekomma detta elände, som konstförvantskapet ingav ovanberörda skrift till
boktryckerisocieteten, synnerligast som det bör observeras, att en konstförvant, då han
blir utan kondition, icke alls äger samma resurser, som gesäller i de flesta andra
yrken, nämligen att med ganska ringa förlag slå sig ned var som helst och arbeta
för egen del.
Aftonbladet har, efter mantalsförteckningarna för förlidet år, uppgivit
konstför-vanternas och lärlingarnas antal, de förra till 107, de senare till 101. Härvid saknas
likväl förteckning (som A.-B. säger sig ej fått reda på) från herr Thomsons tryckeri,
vilket, såsom troligen bekant är, drivits med många lärlingar, samt några smärre
tryckerier, vilka ej däri blivit upptagna, men medelst vilka förteckningen å gossarnas
antal något ökas. Från detta sist nämnda antal gör Aftonbladet avdrag för s. k.
springpojkarna, gossar vid maskinpressarna, samt sådana, som övergå till andra
näringar, och anser resten, eller egentliga lärlingar, icke stå i någon disproportion
till konstförvanterna.**)
Antalet av dessa lärlingar kan likväl antagas till s/4 av det hela. Om detta är
mycket eller litet, beror på vars och ens åsikt om saken, men troligt är emellertid,
att antalet proportionsvis är rätt betydligt, om man jämför förhållandet i andra yrken.
Det torde ock böra besinnas, att ej några synnerliga förhoppningar på framtiden på
ökat arbete i boktryckerierna firmas, och att nuvarande konstförvanter till största
delen äro unga män samt utgöra ett betydligt antal, vilket småningom, i den mån
ovannämnda lärlingar hinna utläras, ännu ytterligare kommer att ökas, vadan ock
*) Å Aftonbladstryckeriet äger ej söndagsarbete nu rum, men detta, ävensom den inackordering m. m. för
gossarna som på senare tiden vidtagits därstädes, torde till ej ringa del få tillskrivas den å detta tryckeri
varande faktorn.
**) Att varje tryckare skall ha en lärling vid sin press se vi i Aftonbladet upptaget, men då det på senare
tider bar ansetts utan all egennytta att vid en och annan press (likväl ej å Aftonbladstryckeriet) begagna
2:ne lärlingar erinras man, för jämförelsens skull, om den tid, då å ett och annat tryckeri 2:ne tryckare voro
anställda vid pressen. Nu är det med sanningen förenligt, att 4 à 5 skickliga tryckare å ett större tryckeri
i Stockholm nyligen blivit avskedade, under det arbetet vid 4 à 5 pressar sedan längre tid tillbaka fortfar
att drivas med lärlingar. Erinrar man sig dessutom maskinpressarna, blir utsikten för tryckare mera nedslående.
8 88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
