Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Postulattiden i Sverge - Ett postulatkväde från 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därpå, att boktryckeriyrkets utövare i Sverge ganska lång tid voro
så fåtaliga, att de icke kunde upprätta boktryckaresällskap med
tillbörlig pondus och storlek. Men så snart detta skett, försiggick
postu-leringen i Sverge, oaktat denna förändring icke föll de tyska kollegerna
riktigt i smaken. De betraktade sig tydligen som ett slags suveräner över
de svenska boktryckarna och det dröjde rätt länge innan de i Sverge
postulerade konstförvanterna i Tyskland erkändes som lika berättigade.
Först under senare delen av 1600-talet hade de svenska boktryckarna
blivit så många till antalet att de kunde bilda egna
boktryckaresällskap, vilka liksom de tyska förebilderna räknade både
boktryckaremästare och boktryckaregesäller som medlemmar och följaktligen hade
över sig samma demokratiska prägel, som kännetecknade de tyska
boktryckaresällskapen under samma tid.
ETT POSTULATKVÄDE FRÅN 1 600- TA LET
I slutet av 1600-talet funnos i Stockholm 6 tryckerier och
boktryckeriyrkets utövare voro därför så många att de ansågo sig kunna
sköta om postuleringen själva. Att så skedde berättas av en liten
tillfällighetsskrift, som utgavs med anledning av att »äreborne och
konst-erfarne David Kämpe och Niclas Broman, efter sina väl anbrakte
studier i den ädla boktryckarekonsten av lovliga boktryckaresällskapet
med sedvanliga ceremonier där intagna blevo». Denna
postulatceremoni ägde rum den 5 januari 1679.
Häftet utgör 8 opaginerade sidor i liten kvart och ett exemplar
därav förvaras i Riksbiblioteket i Stockholm. Innehållet utgöres av
ett på vers fört samtal mellan (mästersvennen eller faktorn) Eskil
(antagligen en fingerad person) i Uppsala och en från annan ort
anländ boktryckaregesäll. Det utgör omkring 300 rader och är efter
tidens sed tämligen långrandigt. Den resande, som tydligen förut
arbetat i Uppsala, frågar om allt möjligt och får svar av sin vän. Bl. a.
får han veta, att »jungfrwr, som femton år här gingo, och wänta uppå
man», fortfarande idka samma sysselsättning. Sedermera glider
samtalet in på lärda saker och mästersvennen meddelar, att professorerna
och studenterna fortfarande hålla på att disputera »så de må galne
blifwa» samt att de, då de låta trycka något, än vilja ha det i folio,
än i quarto, än i octavo och stundom i duodes. Ibland kommer en
och vill ha en »heel foliant in på ett arck». De flesta äro mycket
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
