Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbi fören på det efter äldre typ byggda skolskeppet,
tydligt röjande motsatsen emellan dagens pansarbåt och den
höga örlogsmannen från — så att säga — gårdagen.
En annan pansarbåt svänger omkring klippan i Sveas
kölvatten, strax därpå åtföljd af en tredje, en fjärde och
en femte. Blenda, Rota, Disa och Skagul äro deras
kraftigt ljudande nordiska namn; alla äro de bepansrade, alla
målade i blygrå färg. Efter dem komma fyra
torpedobå-tar, nästan gående under vattnet, med den högsta del
uppskjutande öfver det, lik ryggen på en sköldpadda, och sin
korta skorsten, som lutar starkt akterut. Två af dem äro
uppkallade DLugin och Munin, efter allfadern Odens två
fåglar.
Snart hörja kedjorna att rasslande löpa ut, och flottan
går till ankars. Den utgör tio krigsfartyg, alla, utom ett,
nutida pansarbåtar, den största svenska flotta, som samlats
här efter Gustaf den tredjes tid. Jag kunde icke låta bli
att fråga mig, om vi i Förenta Staterna, med vår
befolkning af sextio millioner och våra omätliga tillgångar, kunde
mönstra en så ansenlig sjömakt. (Nu när jag nedskrifver
detta, 1890, kunna vi det, Gud vare lofvad.)
Hela dagen fortsattes förberedelserna för konungens
mottagande. Flickorna bundo korta eklöfsqvistar omkring
ett långt tåg och åstadkommo så en grön slinga, ungefär
lika bred som ett af deras smala lif, och den upphängdes
sedan i festoner rundt omkring badhuset. Stänger i
hundratal voro uppresta parvis långs vägarna, och från deras
toppar svajade små triangelformiga flaggor af alla möjliga
färger och former. Yid landstigningsplatsen hade man
uppfört en triumfbåge af gröna löf.
Den stora dagen, Torsdagen den 21 Juli, var så
vacker, som den mest patriotiske svensk kunde önska.
Himmelen var klar med strålande solsken, och behagliga vindar
blåste sakta från hafvet. Lysekil hade iklädt sig sin
finaste galaskrud. Aldrig hade den lilla köpingen med sina
klippor och badhus tagit sig så väl ut. Alla möjliga
nationers och luftstrecks flaggor böljade för sommarvinden
från villor och bergshöjder samt långs alla vägar.
»Stjärnor och strimmor» svajade ut på en bemärkt plats. Utefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
