Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gällande lagen stiftades. Det finnes dock ingen lag, som
förbjuder att plundra den stora hafstrutens ägg, ty denne
är själf den argaste plundrare af fågelbon i skärgården,
ocb öboarne skulle vara ganska belåtna, om han utrotades.
Det är ett af fiskarflickorna särdeles omtyckt nöje att
ro omkring från skär till skär för att söka ägg af
hafs-truten, och stundom komma de hem med en hel korg full
af sådana. Dessa äro ganska goda att äta och likna till
smaken rätt mycket våra ankägg.
En vacker dag kom en främmande båt seglande in i
viken. Sjöblom sprang ned på bryggan och helsade
hjärtligt på en högväxt man och hans två duktiga söner, när de
gingo från bord. De voro slägtingar till honom och hade
seglat hit på besök för att få skjuta ej der.
Det svenska ordet »ejder» uttalas temligen lika med
det motsvarande engelska. Jag märkte genast, att de
nykomne alltid uttalade det »hejder», och då jag kom i
samtal med dem, fann jag, att alla tre utelemnade h, där det
skulle höras, men satte det förut, där detta ej var fallet,
med samma slags regelmässighet, ihärdighet och naivetet,
som i så hög grad roar en amerikanare när han samtalar
med en Londonbo.
Sjöblom förklarade för mig, att de voro från Roslagen
eller kustlandet strax nordost om Stockholm, och var
förvånad, att jag icke kände till, hurusom hvarje »rospigg»
utelemnar Ji.
Att en annan folkstam, som talar ett annat
tungomål och bebor ett annat land, skulle inom ett litet
områdes gränser hafva just samma egenhet i uttalet, som
en engelsman, född och uppfödd inom Londons City, var
för mig ett högst öfverraskande och intressant
sammanträffande af omständigheter. Finnes det kanske i de
mensk-liga röstorganen hos alla folkstammar en viss naturlig
böjelse att på sådant sätt leka kurra gömma med
aspi-raten?
Jag kan också ej underlåta att här sammanställa ett
par anekdoter, hvilka, sanna, som de båda äro, väl lämpa
sig att belysa den för vissa engelsmän och svenskar
gemensamma egenheten i fråga om uttalet af Ji. Mr Hall L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
