Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är nu nära trettio år, seclan jag första gången
satte foten på Sveriges jord.
Jag kom till Göteborg såsom konsul — en af de trettio
»krigskonsuler nasom anställdes af Abraham Lincoln.
Här var det jag först lärde känna, hvilket ädelt,
stor-sint och gästvänligt folk svenskarne äro, i sanning värdiga
afkomlingar af Gustaf II Adolfs krigare och Carl XII:s
»gossar blå».
Då jag återkom till Amerika, gjorde det mig ondt att
se, huru föga mina landsmän kände till svenskarne, och jag
betraktade det såsom en af mitt lifs förnämsta uppgifter att
i mitt fädernesland utbreda en riktigare uppfattning af det
svenska namnet och dess innebörd.
Jag sökte vinna mitt syfte medelst föredrag, uppsatser
i tidningar och tidskrifter samt öfver sättning ar, men jag
vågade icke utgifva något större verk om Sverige och
svenskarne, ty jag var rädd, att jag icke skulle kunna göra dessa
full rättvisa.
Emellertid anlände alltjämt ett stort och snabbt växande
antal svenska utvandrare till våra kuster för att bygga och
bo bland oss. Ja, det vill synas, som om skandinaverna
äro ämnade att jämte engelsmän, irländare och tyskar ingå
i ett fyrtal af stora folkstammar, hvilkas sammansmältning
skall i hufvudsaklig mån dana den nya stam, som i
framtiden blir kännetecknande för Nordamerikas Förenta Stater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
