Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Innanför vagnsborgen, söder om den stora skyttegropen, gräfde
männen en grop och begrafde alla de sju männen och
de båda kvinnorna tillsammans. Endast mrs Hasting, som
hade förlorat sin man och sin far, ställde till mycket
bråk. Hon grät och skrek, och det kostade de andra
kvinnorna stort besvär att få henne lugn.
På den låga kullen i öster höllo indianerna ett
förfärligt oväsen. Men de gjorde ingenting, sköto bara några
skott, som inte träffade.
»Hur är det med de där kräken?» frågade Laban
otåligt. »Kunna de inte få klart för sig hvad de skola göra
och sedan göra det?»
Det var hett inne i lägret den eftermiddagen. Solen
gassade från en molnfri himmel, och icke en fläkt rörde
sig. Männen, som lågo med sina bössor i skyttegrafven
under vagnarna, voro delvis i skugga, men den stora
gropen, där det var öfver hundra kvinnor och barn, var
utsatt för solens hela styrka. Här lågo också de sårade,
öfver hvilka vi reste skyddstält af filtar. Det var trångt
och hett i gropen, och jag smög mig oupphörligt upp ur
den till eldlinjen och var mycket beskäftig med att gå
ärenden åt far.
Vårt stora missgrepp var, att vi ej byggt vagncirkeln,
så att den inneslöt källan. Detta hade berott på
förvirringen vid det första anfallet, då vi ej visste, hur snart
det kunde åtföljas af ett nytt. Och nu var det för sent.
På sjuttio meters afstånd från indianernas ställning på
kullen vågade vi ej lossa vagnskedjorna. Innanför
vagncirkeln, söder om gropen, inrättade vi ett afträde, och
norr om gropen, åt midten till, fingo ett par karlar
befallning af min far att gräfva efter vatten.
Midt på den andra dagens eftermiddag fingo vi se
Lee igen. Han gick snedt öfver ängen åt nordväst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
