- Project Runeberg -  Tvångströjan /
30

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jamie honom, sedan öfvertog fångknekten Monohan
Jamies roll att dunka ner mig i stolen. Och alltid var det
dynamit, dynamit. »Hvar är dynamiten?» Och det fanns
ingen dynamit. Ja, mot slutet skulle jag ha offrat en
stor del af min odödliga själ för några skålpund
dynamit, hvilkas gömställe jag kunnat utpeka.

Jag vet inte hur många stolar som brötos sönder af
min kropp. Jag svimmade otaliga gånger, och till sist
blef det hela som en ohygglig dröm. Jag blef halft
buren, knuffad och släpad tillbaka till mörkret. Där
träffade jag, då jag återfick medvetandet, en spion i min
straffcell. Det var en liten blek stackare till morfinist,
som skulle kunna göra hvad som helst för att få litet
af sitt gift. Så snart jag kände igen honom, kröp jag
fram till gallret och ropade ut i korridoren:

»Kamrater, jag har en spion inne hos mig! Det är
Ignatius Irvine! Ge akt på hvad ni säger!»

De förbannelser, som nu östes ut, kunde ha undergräft
modet hos en tapprare man än Ignatius Irvine. Det var
ynkligt att se hans skräck, medan alla de utpinade
lifstidsfångarna omkring honom, rytande som vilddjur,
talade om de hemska saker de skulle göra med honom under
de kommande åren.

Om där funnits några hemligheter, skulle en spions
närvaro i straffcellafdelningen ha hållit fångarna tysta.
Men som det nu var och då alla svurit att säga
sanningen, talade de öppet inför Ignatius Irvine. Den enda
stora hemligheten var dynamiten, om hvilken de visste
lika litet som jag. De vädjade till mig. Om jag visste
något om dynamiten, besvuro de mig att yppa det och
rädda dem från allt vidare elände. Och jag kunde endast
säga dem som sanningen var, att jag inte visste om någon
dynamit.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvangstroj/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free