- Project Runeberg -  Två berättelser /
134

(1898) [MARC] Author: Franz Hoffmann Translator: Henning Wendell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Orleans lade man till endast så länge, som var
nödvändigt för kaptenen för att skaffa de nödiga
legitimationspapperen.

Tomas begagnade den korta tiden för att besöka
sin mor och gamla Juno. Han fann båda vid god
hälsa. Moderns ögon hade blifvit allt bättre, så att
hon nu såg lika bra som någonsin förr, och gamla
Juno linkade redan åter omkring i huset stödd på en
käpp. Med så mycket lättare hjärta kunde Tomas
därför skiljas från dem.

Ändtligen voro alla formaliteter undanstökade, och
Tetis kunde med svällande segel löpa ut i oceanen.
Kapten Brenner satte kurs på New York, där hån
hoppades finna en köpare för sin dyrbara last eller
åtminstone för en del däraf.

Efter en snabb och lycklig resa inlopp Tetis i
den mäktiga handelsstadens hamn. Kapten Brenner
lät ro sig i land och uppmanade Tomas att följa
honom för att få se sig om litet i den stora och vackra
staden. Äfven styrman Burke bad om permission och
fick den för dagen ända till nattens inbrott samt rodde
med till kajen. Där skildes de åt. Båten återvände
till fartyget, kapten Brenner uppsökte sina
affärsvänner, Burke försvann i en af de närmaste gatorna, och
Tomas strök uppåt Broadway, den praktfullaste gatan
i New Tork, och beundrade de ståtliga byggnaderna
och det rörliga lifvet därstädes. Mot aftonen
återvände han till kajen, och då han kände sig hungrig
och törstig, gick han in på ett sjömansvärdshus och
lät gifva sig mat och dryck.

Då han tillfredsställt sin aptit, skänkte han sin
omgifning någon uppmärksamhet och märkte, att lokalen
var tämligen full, mest af matroser, som förde ett
lifligt och bullersamt samtal. Äfven Burke, styrmannen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaberatt/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free