Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De gamla prästgårdarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
något skäl att placera över i det nya templet den medel-
tida konst som fanns i det gamla.
Om Tegnérkyrkorna i Småland kan man dock tryggt
säga att de står sig i jämförelse med alla kyrkor som
byggts i stiftet efter hans tid. Deras format är för stort
för det nuvarande behovet, men det kunde han ju inte
veta. Han byggde och verkade i en återhämtningstid
med stigande folkmängd och trodde den skulle fortsätta.
Tegnér yttrade vid prästmötet i Växjö 1836 att han
var frestad att önska sig tillbaka till läseriet med dess
varma, ehuru missledda känsla för det heliga. Det ty-
der på att han iakttagit en avmattning i en iver som
han tidigare bekämpat. Men om det än syntes som rö-
relsen skulle ha mattats så steg dess kraft på nytt. Små-
länningarnas kamp för sina själar har varit ihärdig och
gripande. En ny generation trädde till, som var på-
verkad av de stora gestalterna i den förra generationen
och av dem fått en förblivande livsriktning. Typisk i
detta avseende är skildringen av Jonas Sandell, en ung,
glad, vältalig och omtyckt präst, som till slut inte kunde
motstå den dragningskraft Sellergren utövade. Det var
på hans förslag som en skara andligt sinnade skolgos-
sar och gymnasister i Växjö bildade Sveriges första krist-
ligt betonade nykterhetsförening, där Peter Wieselgren
var en av de första tio. Från medlemmarna i denna
lilla cell utgick sedan starka strömningar som sträckte
sig vidare än landskapsgränserna. Tegnérs gode vän
prosten Nordin i Villstad, talar mycket rörande om hur
de yngres nit väckte upp de äldre prästerna ur en stel-
nad ortodoxi till att revidera sitt förhållande till Gud
och sina plikter mot församlingarna.
Mina egna intryck från småländskt prästgårdsliv från
90-talet är starkt präglade av striden mellan gammal
och ny, kyrklig och frikyrklig pietism. För att förstå de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
