Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stehn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stehn
— 428 —
stellen
steh||n = stehen, -platz, ro. ståplats, -pult, n.
hög pulpet att st& vid.
steier||isch, a. steiersk, Steiermarks. -märker,
ro. Steiermarkare. -märkerin, -nen,f.
steier-markska.
steif, a. 1. styf, stel, hård, fast. Biid. die
Ohren oj halten: vara vid godt mod, ej
misströsta, ~ und fest behaupten: påstå
fullt och fast, ~ in seiner Meinung sein:
stå fast vid sin mening. 2. stark (om
spritdrycker). -e, -ra, f. 1. = Steifheit. 2. stärkelse,
lim, klister, appretyr. 3. stötta, sträfva.
-en, sv. I. tr. 1. göra styf, styf va, stärka,
appretera. 2. stötta. 3. styrka. II. rß. Sich
auf etw. (ack.) ~ a) stödja sig på ngt, b)
stå fast vid,’ envist vidhålla ngt. -er, ro.
styfvare, appreterare. -heit, -igkeit, f.
styf-het, stelhet, -leinen, I. a. bestående af, klädd
i styft linne. II. ra., -|einwand, f. styft,
kli-stradt, stärkt linne, -ling, -e, ro. stel
person. -rock, ro. stärkkjortel. -sinn, ro.
envishet, halsstarrighet. -sinnig, a. envis,
halsstarrig. -ung, f. stärkande m. m. se steifen.
Steig, -e, rn. stig, fotstig, gångstig, -bohne,/.
störböna, -bügel, ro. stigbygel, -e, -n, f. 1.
smal o. brant trappa, stege. 2. stätta. 3. brant
gångstig, bärgsväg. 4. galler, bur. 5. tjog.
-eisen, n. 1. stigbygel. 2. fotjärn att gå på is
med. -en, st. itr. a) s. 1. stiga, t. ex. auf das
Dach: upp på taket, von dem Dach: ned
från taket, aufs Pferd: till häst, in die
Kutsche: upp i droskan, in den ei. zu Kopf:
åt hufvudet. 2. stiga, höja sig. 3. stiga,
klifva. 4. äfv. h. stiga, gå uppför, klättra,
b) vani. h. 5. stegra sig. 6. bespringa,
betäcka. -er, -, m. 1. en som stiger, går uppför,
klättrare. 2. bärg. stigare. -erer, -, m. en
som stegrar m. m. se följ. -ern, sv. I. tr. 1.
stegra, öka, höja, drifva upp. Einen Mieter
[mit der Miete] ~ öka på hyran för en
hyresgäst. 2. gram. komparera. 3. inropa på
auktion. Auf etw. (ack.) ~ bjuda på ngt på
auktion. II. rß. ökas, stiga, -erung,/. 1.
stegrande, ökning, höjning. 2. gram.
kompara-tion. 3. auktion, -riemen, m. stigbygelsrem.
-ung, f. 1. stigande m. m. se steigen. 2.
stigning, sluttning.
steil, a. brant, -e, -n, f. 1. branthet. 2. brant,
-heit, f. branthet. -ung, f. brant.
Stein, -e, m. 1. sten. 2. bricka i brädspel m. m.,
pjes i schackspel. 3. Sten, kärna i stenfrukt. 4.
kvadrat, ruta. 5. pl. -, efter ort o. tid varierande
vigt, ugf. lispund. -ädler, m. kungsörn, -alt,
a. lastgammal, -beschwerden, pl.
stenplå-gor, -passion, -bock, m. stenbock, -boden,
m. 1. stenig mark. 2. stengolf. -brech, m.
bot. stenbräcka. -brecher, m. stenbrytare.
-buche, f. hvitbok. -damm, m. 1. stendam.
2. stenlagd väg. -druck, m. stentryck,
litografi. -druckerei,stentrycken, litografisk
anstalt, -eiche, f. bot. a) vanlig ek, b) stenek.
-en, I. sv. tr. stenlägga. II. vani. steinern, a.
af sten, sten-, -eule, f. ZOoi. tornuggla, -gut,
n. stengods, -guten, a. af stengods, -hauer,
m. stenhuggare, -icht, a. stenartad, -hård.
-ig, I. a. 1. stenig. 2. = steinicht. II. -e, n.
— Gestein, -igen, sv. tr. stena, -iger, m.
en stenande, bödel, -igung, f. stenande,
-krank, a. lidande af stenpassion. -metz, -en,
m. stenhuggare, -öl, n. bärgolja. -pflaster, n.
stenläggning, -reich, I. n. mineralrike. II.
a. stenrik, -schlofs, ra. flintlås, -schmätzer,
m. zooi. stenskvätta. -Schneider, m.
stensni-dare. -schnitt, m. 1. stensnideri. 2.
sten-operation. -setzer, m. stensättare,
stenläg-gare. -tot, a. stendöd, -weg, m. stenlagd
väg. -Zeichner, m. litograf. -zeit, f.
stenålder.
Steifs, -e, m. stjärt, gump. -füfser, ro. zooi.
gumpfotad fågel.
Stele, -ra, f. pelare.
Ste||llage, -ra,/, ställning att stäiia ngt på, hylla;
fotställning, fot. -bär, a. som kan ställas,
-dichein, -[s], -, ra. rendez-vous. -e, -n,f.
ställe, plats, fläck. An js oj treten, sein:
träda, vara i ngns ställe, nicht von ei. aus
der ~ kommen: ej komma ur fläcken, zur
oj schaffen: skaffa fram, auf der ei. zur e
på fläcken, genast, -en, sv. I. tr. o. itr. h. 1.
ställa, an seinen Ort: på sin plats, an die
Wand: mot väggen, an einander: ihop.
Das Essen warm oj ställa maten så att den
håller sig varm, jn zufrieden oj
tillfredsställa ngn. 2. stanna, hämma, stämma. Jn
durch Fragen oj uppehålla ngn med frågor,
jn oj äfv.: a) fasttroll a ngn, göra så att ngn
ej kan röra sig ur fläcken, b) tvinga ngn
att stå stilla o. afvakta ens angrepp, så: Wild oj.
3. Jm oj sätta försåt för, förfölja ngn, nach
Vögeln ei. den Vögeln oj sätta ut snaror,
giller för fåglar, ordspr. wer einem andern
stellt, der fängt sich selbst: den som
gräf-ver en grop åt andra, faller själf i,jm nach
dem Leben ~ stå ngn efter lifvet. 4. särskilda
fall. Etw. hoch oj (högt) värdera, sätta värde
på ngt, gut gestellt sein: sitta i goda
omständigheter. — Med prep.: jn an ein Amt oj
insätta ngn i ett ämbete, ein Gesuch, eine
Bitte, einen Brief an jn oj vända sig med
en anhållan, en bön, ett bref till ngn; sein
Augenmerk, seinen Sinn auf etw. (ack.) ~
rikta sin uppmärksamhet på ngt, js Natur
ist auf etw. gestellt: ngns anlag ligga åt
ngt håll, auf sich selbst gestellt sein: vara
hänvisad till sig själf, stå ensam, på egna
fötter; in Zweifel oj draga i tvifvelsmål,
etw. in js Belieben o> öfverlemna ngt åt
ngns godtycke, etw. ins Werk oj sätta ngt
i verket, verkställa ngt; etw. über etw.
anderes oj föredraga ngt framför ngt annat.
II. rß. 1. infinna, inställa sig, dem Gericht:
inför rätta. 2. ställa sig, låtsa, synas, gifva
<V =» föregående uppslagsord. * äJrta »ros. 0 saknar plur. "j" har omljutjl. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
