Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schrumpel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
schultern
— 405 —
Schütze
l imi,, t. ex. breite bredaxlad. -n, sv. tr.
1. taga, lägga på sina sknldror, på axeln.
2. Geschultert: med så eller så beskaffade
skuldror, t. ex. breit geschultert: med breda
skuldror, bredaxlad.
Schultheifs, -era, ro. byfogde, bydomare;
borgmästare i Tissa städer.
SchQlllton, ro. skolmästarton. -Versäumni[[]s,/,
frånvaro från skolan. -Weisheit,/,
skolvis-ket, skolteorier. -witz, ra. skolpojkskvickhet.
Schulze, -ra, ra. - Schultheifs.
schumm||eln, sv. I. itr. s. smyga sig bort, kila
sin kos. II. tr. 1. bortköra. 2. hemligt
borttaga, knipa, -er - Dämmer 4. -erig =
dämmerig. -ern =» dämmern.
Schund,-[e]s, 0,m. affall; smörja, skräp, strunt,
-grübe, f. sopgrop, kloak, -kerl, m. lumpen
karl, usling, kräk.
Schupp, I. = Schub 1. II. -era, ra. sjupp,
tvättbjörn. -e, -ra,/, dim. t, fjäll.
Schüppe, -ra, /. skofvel.
schupp||en, a) sv. tr. 1. skuffa, stöta. 2. lura,
bedraga. 3. rifva, sk af va. b) sv. I. tr. 1.
fjälla. 2. förse med fjäll. Geschuppt:
fjäl-lig. II. rfl. 1. fjälla sig. 2. lägga sig som
fjäll på ngt. c) -, ro. skjul, lider, -enfell, ra.
sjuppskinn. -enfisch, ro. fjällfisk. -enhaut,/.
fjälligt skinn, -enpanzer, ro. fjällpansar,
-en-pelz, ro. 1. sjuppskinn. 2. sjuppskinnspäls.
-ent[hjier, n. zooi. myrkott. -icht, -ig, a. 1.
fjällig. 2. fjällaktig, fjällik.
Schup[p]s, -e, ro. F - Schub, -en, sv. tr. F
skuffa, stöta.
Schur, -era, fl. 1. klippning. 2. afklipp;
klippull. 3. skörd. 4. trakasseri; spratt, puts. 5.
päls.
schür||en, sv. tr. röra om, underblåsa elden, -er,
-, ro. 1. en som rör om, underblåser. 2.
eldgaffel.
Schürf, -e f, ro. 1. grop, öppning, i sht bärg. för
sökande efter malmfyndighet. 2. skåra, skråma,
-eisen, ra. skrapjärn, skrapa.
schürfen, sv. tr. o. itr. h. 1. bärg. gräfva efter
en malmfyndighet. 2. rifva, rispa, klösa.
Schurfllschein, -zettel, ro. bärg. mutsedel.
SChuri[e]geln, sv. tr. trakassera, plåga, oroa.
Schurk||e, -ra, ro. skurk, -enhaft = schurkisch.
•enhaftigkeit = Schurkerei, -enstreich, ro.,
-en-that, fl. skurkstreck, -eréi, -era,/,
skurkak-tigliet, gemenhet, skurkstreck, -isch, a.
skurkaktig, gemen, nedrig.
schurren, sv. itr. s. o. h. glida, hasa; knarra.
Schurwolle, f. klippull. F
Schurz, -e f, rn. 1. gördel, skört. 2. förkläde,
förskinn.
Schürze, -ra, / förkläde; F bild. fruntimmer.
-n, sv. I. tr. 1. uppskörta, uppfästa,
uppdraga. 2. knyta, binda. 3. förse med förkläde;
insvepa, om gifva. II. rfl. 1. fästa upp
kläd-ningen; biid. göra sig i ordning, beredd. 2.
bilda en knut, en rosett, en slinga.
Schurzfell, ra. förskinn.
Schürzung, /. uppskörtande m. m. se schürzen.
Schufs, -e f, ro. 1. hastig, pilsnabb rörelse,
fart, gång. 2. snabb växt; skott, telning.
3. a) skott. Einen m thun: skjuta, aflossa
ett skott, auf den ersten ~ vid ei. med
första skottet, biid. genast, strax. Ss. måttenh. pi.
t. ex. nicht zwei m Pulver dr an wenden:
ej kosta på två skott krut, b) skotthåll.
Biid. jm in den m kommen: komma i vägen
för ngn. 4. Einen m haben: vara
uppsluppen, tokig, galen. 5. = Schub 5. 6. inslag,
väft.
Schüssel, -ra,/, fat, assiett, karott, skål. -brett,
ra. tallriksstege, -hylla, -freund, ro. F vän af
bordets nöjen, -jagd, /. F matfrieri,
snug-gande. -knecht, ro. tallriksstege, -ring, ro.
tallriksbricka, -schrank, ro. skänk.
Schusser, -, ro. dim. f, (marmor)knla tili lek.
schulslifertig, a. skjutfärd i g. -fest, a. 1.
osårbar, hård. 2. = föij. -frei, a. skottfri. -geld,
ra. skottpengar, -gerecht, a. 1. färdig, klar
till affyrande. 2. inom skotthåll,
-geschwin-digkeit, fl. skjuthastighet, -nähe, fl.
skotthåll. -recht = schufsg er echt, -waffe, /.
skjutvapen. -weise, adv. ryckvis. -weite, /.
skotthåll.
Schüster, ro. skomakare, -éi, 0,f.
skomakar-yrke. -n, sv. itr. h. vara skomakare.
Schute, Schute, -ra, / pråm, lastpråm.
Schutt, -[e]s,0,m. 1. grushög, (byggnads)grus,
byggnadsaffall; ruiner; jordras; alluvialjord.
2. sädeshög.
Schütt||boden, ro. = Schütte 2. -e, -ra,/. 1. hop,
hög. 2. kornbod, sädesvind. 3. (regn-,
hagelskur. 4. kärfve långhalm, -elfrost, ro.
häftig frossa, frossbrytningar, -eikopf, ro.
en som runkar på hufvudet. -ein, sv. tr.
skaka, skudda, rysta, runka. Jm die Hand
m skaka ngns hand. -[e]lung,/. -en, sv. I.
tr. o. itr. h. 1. ösa, hälla, slå ngt i el. på ngt.
Biid. seinen Kummer in js Schofs m utgjuta
sitt hjärta för ngn. 2. opers. es schüttet: det
hällregnar. 3. uppkasta, afsätta jord. 4. jäg.
om vissa djur: föda, få ungar. 5. Das Getreide
schüttet reichlich: säden slår bra i spann.
6. betala sädestiorulen. II. rfl. Sich vor
Lachen ~ skratta så man hoppar, -ern, sv. I.
itr. h. skaka, darra. II. tr. skaka, rysta,
-gäbe|; /. högaffel, hötjuga, -haus, ra.
sädesmagasin. -Stroh, n. långhalm, -ung, /.
ösande m. m. se schütten.
Schutz, -es, 0, ro. 1. skydd, beskydd, skygd,
hägn, försvar. Unter dem me der Nacht: i
skydd af nattens mörker, zu m und Trutz:
till försvar och anfall. 2. damlucka.
Schütz, -era, ro. se Schütze.
Schutzi!befohlene(r),ro.skyddsling, klient, -brett,
ra. damlucka, -brief, ro. skyddsbref,
läjd(e-bref). -dach, ra. 1. skjul, lider. 2. skärmtak.
Schütze, -ra, ro. 1. skytt; jägare. 2. vani./.
rik» = foregående uppslagsord. * äkta sms.
0 saknar piur. "J" har omljud. F familjärt, P lägre språk. $ mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
