Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schlotterigkeit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schmarotzerei
— 397 —
schmieren
gäst, -djur, -växt, parasit, »eréi, -era, /.
snyltande. -erhaft, -erisch, a. snyltande,
parasitisk. -erpflanze,/. snyltväxt. -ert[h]ier,
ra. snyltdjur.
Schmarr||e, -ra, /. långt ärr ei, sår, skråma i
sht af huggvapen i ansigtet. -en, I. SV. tr. ge ngn
en skråma, jfr föreg. II. -, m. ett slags
mjölrätt. -ig, a. ärrig, skråmig.
Schmatz, -e [t], rn. dim. f, F smällande kyss.
-en, sv. itr. h. o. tr. smacka, äta och
smacka; kyssa så det smäller.
Schmätzer, -, m. zooi. buskskvätta.
Schmauch, -e [f], m. 1. tjock rök, kvalm. 2.
F bolmande drag ur pipan, -en, sv. itr. h. o.
tr. 1. ryka. 2. F röka, bolma. 3. äfv.
schmauchen, röka, röka ut, röka ihjäl, -er, -, m. F
rökare, -gesellschaft, /. F rökklubb, -ig, a.
F nedrökt.
Schmaus, -e f, m. kalas; festmåltid, -bruder,
m. goddagspilt. -en, sv. itr. h. o. tr. kalasa,
-er, -, jn. kalasande person; goddagspilt.
-eréi, -era, /. kalasande! kalas, -erisch, a.
kalaslik, kalasande, kalas-.
schmeck||bär, a. som kan smakas, ger smak.
-en, sv. I. tr. smaka. Biid. jn nicht m können:
ej kunna tåla ngn. II. itr. h. smaka. Nach
öl <-v/ smaka olja. -er, m. 1. en som
smakar pà ngt. 2. finsmakare, läckergom.
Schmeer se Schmer.
Schmeicheillbiick, m. smekande, öm blick, -éi,
-era, /. 1. smicker. 2. smekande, smekning,
•haft, a. 1. smickrande, berömmande. 2.
smeksam, smekande, -ig, -isch =
smeichle-risch. -katze, f. smeksam katt; F biid.
smeksam person, -n, sv. itr. h. o. tr. 1. smickra,
jm el. * jn: ngn. Der Maler hat ihm (den
porträtterade) geschmeichelt, men: das Bild
(porträttet) ist geschmeichelt. Personl. pass. vani. i
förbind.: ich bin fühle ei. flnde mich)
geschmeichelt VOn el. durch el. Über etw., men:
ich schmeichle mir mich) mit etwdock
äfv. ich schmeichle mich einer (gen.) Sache.
2. smeka, -name, m. smeknamn, -rede, f.
smickrande tal, smicker, -wort, ra. 1.
smickrande ord. 2. smekord.
Schmeichler, -,m. smickrare. -In, -raera,/.
smick-rerska. -isch, a. smickrande, inställsam.
schmeidig, a. smidig, mjuk. -keit,/. smidighet.
Schmeifs, -es, 0, m. exkrementer; flugsmuts.
-e — Schmeif sfliege. -en, st. tr. F 1. kasta,
kasta, slänga. 2. slå, slå till. -fliege, f.
spy-fluga.
Schmelz, -e, m. 1. emalj. 2. stråpärla. 3. glans,
friskhet, färg, färgton, -arbeit,/. 1.
smältning. 2. emalj(arbete). -bär, a, smältbar.
-barkeit, /. smältbarhet. -blau, ra. smalt,
-butter,/, smält smör. -e, -ra,/. 1.
smältande, smältning, smältningsprocess. 2.
smälta. 3. smälthytta. 4. glassats, -en, I. st. itr.
s. smälta. II. sv. o. st. tr. 1. smälta. 2.
för-drifva arger. 3. emaljera. -er, -, m. smältare.
-eréi, -era, /. 1. smältning. 2. smälthytta,
-gemälde, ra. emalj (målning), -glas, ra. emalj,
-hitze, /. smälthetta. -hütte,/. smälthytta,
-ofen, m. smältugn, -pfanne, /. smältpanna.
-tiegel, m. smältdegel, -ung, /. smältning
m. m. se schmelzen.
Schmer, -[e]s, Ö, ni. o. ra. ister, fett,
vagnssmörja.
Schmergel(n) se Schmirgel[n).
Schmer|, -e, ra., -e, -ra, /., -ing, -e, m. zooi. 1.
dvärgfalk. 2. grönling.
Schmerz, -e[ra]s, -era, m. smärta, plåga,
kroppsligt ondt. -beladen, a. plågad, lidande, -en,
sv. I. itr. h. smärta, göra ondt, värka. II.
tr. smärta, plåga, i sht opers. -enfrei =
schmerzlos. -engeld, ra. ersättning för sveda och
värk, biid. ersättning för lidanden, -enskind,
ra. sorgebarn, -enslager, ra. plågobädd.
-ens-reich, a. smärtfull, smärtsam, -ensruf,
-ens-schrei, m. smärtans rop, skri. -gefühl, ra.
smärta, -haft, a. smärtsam, värkande,
-haf-tigkeit, /. värk, smärta. -Iich, a. smärtsam,
plågsam, -lindernd, a. som lindrar plågorna,
(smärt)lindrande. -los, a. smärtfri, plågfri.
-losigkeit,/. smärtfritt tillstånd, -stillend, a.
smärtstillande, -voll, a. smärtsam, plågsam.
Schmetterling, -e, m. fjäril, -sblume, /., [–s-blut[h][i]er,-] {+-s-
blut[h][i]er,+} -, m. bot, växt med fjärilslik
blomkrona.
schmettern, sv. I. tr. häftigt slå, slunga, kasta.
II. itr. 1. s. störta, falla med brak. 2. h.
smattra, skrälla.
Schmicke, -ra, /. 1. piska. 2. pisksnärt, -n,
sv. tr. slå till, piska.
Schmidt se föij.
Schmied, -e, m. 1. smed. 2. «ooi. knappare,
knäppbagge, -bär, a. smidbar. -barkeit, /.
smidbarhet. -e, -ra, /. smedja. Biid. vor die
rechte m gehen: vända sig till rätt person,
-ebalg, m. blåsbälg i en smedja, -eeisen, ra.
smidesjärn, stångjärn, -eesse,/. 1.
smedjehärd. 2. smedja, -ehandwerk, ra. smedsyrke.
-ekohle,/. smideskol. -en, sv. tr. smida; biid.
uttänka, komma med, göra,stifta.-ewa[a]re,
/. smide, -ezange, /. smedstång.
Schmieg||e, -ra, /. 1. böjning, snedd, sned
vinkel, lutning, sluttning. 2. vinkelmått,
vinkelhake. -en, sv. tr. 1. o. i sht rß. böja (sig)
efter, intill ngt. Sich m und biegen: kröka sig,
vrida sig, krypa, sich an jn m trycka sig,
krypa, sluta sig tätt intill ngn, sich um etw.
rv slingra sig omkring ngt. 2. mäta sneda
vinklar, -säm, a. böjlig, smidig, mjuk.
-sam-keit, /. böjlighet, smidighet, -ung, /. =
Schmiege 1.
Schmierllålien, pl. F 1. mutor. 2. =
Schmiererei. -buch, ra. kladd, -e, -ra, /. (vagns-, ma*
skin-, sko)smörja; Fbiid. smörj, stryk, -en, sy.
tr. 1. smörja, breda, stryka. Ordspr. wie man
schmiert, so fährt man: som man kokar,
får man supa, F biia. jm das Maul [mit Bo-
rik» = foregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar piur. "J" har omljud. F familjärt, P lägre språk. $ mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
