Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Scherbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scherbe
— 390 —
schiefern
Scherbe, /. 1. ler-, stenkärl, -kruka, -burk,
-fat; i sht blomkruka af stengods. 2. skärfva,
splittra, bit.
Scherbecken, n. rakfat.
Scherb||e|, -en, ro. = Scherbe, -endürr, a.
kruttorr, alldeles uttorkad, förtorkad,
-en-gericht, n. ostracism. -étt, -e ei. -s, ro. o. ra.
sorbet.
Schere, -TI, f. 1. Sax. 2. klo p2L kräftor m. fl. djur.
3. gaffel(tistel). 4. se Schären, -n, st. o. sv.
I. tr. 1. klippa, skära, raka. Jm das Haar
ei. jn kurz ~ kortklippa ngn, jm den Bart
ei. jn ~ a) raka ngn, b) klippa skägget på
ngn. 2. plåga, trakassera, pina. 3. angå,
vidkomma. II. rß. 1. Sich um etw. bry
sig om ngt. 2. packa sig i väg, lomma af.
-nschleifer, m. skärslip are. -r, -, m. 1.
klippare. 2. barberare, fältskär, -réi, -era,/.
trakasseri.
Scherl, -e, m. vani. dim. skärf.
Scherge, -ra, m. rättstjänare, polis(betjänt);
en despots, en polismans tjänare, legodräng, träl,
redskap, verktyg, kreatur.
Scherif, -e ei. -s, m. sehe rif.
Schermesser, n. rakknif.
Scherwénzel, -, m. 1. = Kratzfufs 1, 2. 2. kort.
knekt. 3. tjänare, faktotum, allt i allom;
tusenkonstniir. -éi, -en, f. skrapande med
fötterna, bugande, krus, smicker,fjäs, fjäsk,
-n, sv. itr. h. skrapa med fötterna, buga sig,
krusa, smickra, fjäsa, fjäska.
Scherz, -e, ro. skämt. Im ~e: på skämt,
treiben mit jm ei. seinen ^ mit. jm haben:
skämta, gyckla, drifva med ngn. -en, sv. I.
itr. h. skämta. II. tr. säga, göra på skämt,
-gedieht, n. skämtsam dikt, visa. -haft, a.
skämtsam, -haftigkeit, f. skämtsamt sätt.
-liebend, a. skämtsam, -macher, m.
skämtare. -weise, adv. på skämt.
scheu, I. a. skygg, rädd. ~ machen:
skrämma, ~ werden: skygga. II. 0, f. skygghet,
rädsla, fruktan, bäfvan, räddhåga, -che, -n,
f. fågelskrämma, -chen, sv. tr. skrämma,
drifva, jaga bort. -en, sv. I. itr. h. skygga,
blifva rädd, vor ei. % an etw. (dat.): för ngt.
II. tr. sky, frukta, vara rädd för, dra sig
för. III. rß. vara rädd. -er, -ra, f. lada.
-er-besen, ro. skurtvaga. -erbürste,/. skurborste,
-erfafs, n. skurbalja, -erfrau,/. skurmadam,
-ertappen, ro. skurtrasa, -ern, sv. I. tr. 1. äfv.
itr. h. skafva, nöta. Den Rücken wund ~
skafva hål på ryggen. 2. diska, skura. II.
rß. skafvas, nötas, -erung, f. -heit, -igkeit,
/. «= Scheu II. -klappe,/., -leder, n.
skygglapp. -ne, -ra, f. loge, lada. -rer, -, ro.,
-re-rin, -nen, /. person som skurar el. diskar.
-Säl, -e, n. ngt afskyvärdt, vidunder, odjur.
•S@lig, -fslich, a. 1. afskyvärd, vedervärdig,
vederstygglig, vidrig. 2. F ofantlig,
oerhörd. -fsiichkeit, /. vederstygglighet,
fulhet, ohygglighet, gemenhet.
Schicht[e], -en, /. skikt, hvarf, lager; trafve;
afdelning. In einer -w utan afbrott, ^
machen: upphöra med arbetet; bild. mit etw.
»v. machen: göra slut på ngt. -en, sv. I. itr.
h. o. tr. [Zähne] «w byta om, få nya tänder.
II. tr. 1. dela, indela. 2. upplägga hvarf vis,
trafva. -ung,/, -weise, adv. hvarfvis. -zahn,
ro. mjölktand.
Schick, -[e]s, 0, ro. skick, ordning, anlag, -en,
sv. I. tr. 1. skicka, sända. 2. foga, ordna,
anordna, bestämma. II. rß. 1. foga sig,
gestalta sig, lämpa sig. 2. vara lämplig,
passa, skicka sig, passa sig. 3. Sich in etw.
(ack.) sätta sig in, finna sig i, rätta sig
efter ngt. 4. Sich auf (med ack.) el. vani. zu
etw. <v/ rusta sig, göra sig i ordning till
ngt. -lich, a. passande, skicklig, lämplig,
tillbörlig, -lichkeit, /. det passande, god
ton, lämplighet, -lichkeitsgefühl, n. känsla
för det passande, -säl, -e, n. öde,
bestämmelse. -sälsglaube, ro. tro på ödet, fatalism,
•sälsschlag, ro. ödets slag, motgång, -ung,/.
1. skickelse. 2. öde,
Schiebjjdeckel, ro. lock som sk jutes igen. -en,
st. I. tr. o. itr. h. 1. skjuta. Bei Seite ~
skjuta åt sidan; bild. am Rade ~ hjälpa till,
jm etw. in die Schuhe ~ gifva ngn skulden
för ngt, jm etw. ins Gewissen ~ lägga ngn
ngt på hjärtat. 2. uppskjuta. 3. Kegel r>*
slå käglor. II. rß. 1. Die Hose hat sich in
die Höhe geschoben: byxen har krupit upp,
der Busen schob sich blofs: barmen
blottades. 2. F sich weiter ~ röra sig långsamt,
gå som en snigel. 3. = drücken II, 3. -er,
-, ro. 1. en som skjuter (på). 2. (drag)låda.
3. förlängningsstycke, lös bordskifva. 4.
löpknut, löpring, regel, skottbom,
skottlucka, skottfönster. -fenster, n.
skottfön-ster. -karre, /., -karren, ro. skottkärra,
-kasten, ro., -lade, f. (drag)låda. -laden, ro.
skottlucka, -thür, /. dörr på trissor,
skott-dörr.
Schieds||gericht, n. skiljedomstol, -gerichtlich
— schiedsrichterlich, -mann, -richter, ro.
skiljeman, skiljedomare, -richterlich, a.
utgående från en skiljedomare, en
skiljedomstol; skilje-, -spruch, ro. skiljedom, -wand,
/. skiljevägg.
schief, a. sned, sluttande, skef. Seine Schuhe
es* laufen ei. treten: gå snedt på skorna,
etw. steht ~ a) ngt står snedt, på sned, b)
F biid. det är på tok med ngt, r^es Maul:
grimas, in einer <\>en Lage sein: intaga en
skef ställning, F etw. ~ nehmen: taga illa
upp, blifva stött på ngt, ~ gewickelt sein:
hafva fått ngt om bakfoten, vara på
villospår, ~ gehen: gå på tok. -e, -n, f.
snedhet, lutning; skefhet. -eckig, a. snedhörnig,
snedvinklig. -er, ro. skiffer, -ericht, -erig,
a. skifrig. -ern, sv. I. itr. h. o. rß. skifra
sig. II. tr. beströ, gödsla med skiffer, köra
itr. intransitiv t, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. II. har haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
