Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - losstürmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luftweg
— 313 —
Lustigmacher
Luft||weg, m. fågelväg. -ziegel, m. lufttorkad
tegelsten, -zug, m. luftdrag.
Lug, I. -[e]s, 0, m. lögn, falskhet. II. n.
hål, håla, ide.
Lüge, -ra, /. lögn, osanning. Jn einer (gen.) ^
zeihen, jn ^n strafen: beslå ngn med lögn.
lugen, sv. itr. h. titta, spä ja, spana.
lügen, I. itr. h. o. tr. ljuga, narras, tala
osanning. Jm ~ a) ljuga för, bedraga ngn, b)
ljuga på, förtala ngn, ich miifste jag
skulle Ijnga om jag sade ngt annat, ich will ~ el.
gelogen haben, wenn nicht: man må gärna
kalla mig en lögnare, om ej, jn ~ heifsen:
a) befalla ngn att ljuga, b) beskylla ngn för
lögn, jn reich ~ ljuga att ngn är rik, utge
ngn för att vara rik. II. rfl. Sich reich ~
a) ljuga sig till rikedom, b) utge sig för
att vara rik, sich in js IIaus, Vertrauen ~
gnm lögner skaffa sig tillträde till ngns
hus, vinna ngns förtroende, das Blaue vom
Himmel ~ ugf. ljuga som en häst, göra svart
till hvitt. opers. es lügt sich gut aus der
Ferne: på af stånd går det bra, är det lätt att
ljuga.
Lügen||feind, m. fiende till lögnen,
sanningsvän. -fürst, m. lögnens furste, djäfvulen.
•geist, m. lögnens ande, lögnare, -haft[ig],
a. lögnaktig; osann, uppdiktad, -haftigkeit,
f. lögnaktighet. -rnaul, n. lögnare.
Lüggellspinst, -webe, n. lögnväfnad.
Lügner, -, m. lögnare. Ån jm zum ** werden:
ljuga för, narra ngn, jn zum ~ machen : a)
göra ngn till lögnare, b) beslå ngn med
lögn. -in, -nen, f. lögnerska, -isch, a.
lögnaktig, osann.
Luise, -ns, -n, f. npr. Louise, Lovisa.
Luke, -n, f. lucka.
lukr||ativ, a. vinstbringande, indrägtig. -i’eren,
sv. itr. h. o tr. hafva stora inkomster, vinna.
Lukubratiön, -en, f. nattarbete.
lukullisch, a. lukullisk, läcker.
lullen, sv. tr. o. itr. h. vys ja.
Lumme « Lohme.
Lümmel, -, m. lymmel, -éi, -en, f. lymmel
aktigt uppförande, lymmelaktig handling,
•haft, a. lymmelaktig, -n, sv. itr. h. o. rfl.
uppföra sig som en lymmel, vårdslöst
lägga, vräka sig.
Lump, -e, m., -e, -ra, f., -en, -, m. 1. trasa,
lumpor, lump. 2. trashank, tiggare, lumpen
karl, usling, -en, sv. I. tr. Jn ^ behandla
ngn som en usling. II. rfl. Sich nicht ~
lassen: ej vara den som ger efter i ngt, visa
sig sjangtil. -enbeschäftigung, /. usel
sysselsättning. -ending, n. uselhet, strunt,
-en-frau, f. lumpsamlerska. -engeld, ra. fattiga
styfrar, slantar; spottstyfver. -engesindel,
n. slödder, pack. -enhandel, m. lump han del.
•enhändler, m. lumphandlare, -enhund,
-en-kerl, m. usling, kanalje. -enkram, m.
lumphandel. -enmann, m. lumpsamlare, -enmälsig,
а. usel, eländig, -enpack, n. pack, slödder,
-enschaft,/., -ent[h]um, n. 1. uselhet. 2.
tig-garfölje, pack. -envolk = Lumpenpack. [–en-wa[a]re,-] {+-en-
wa[a]re,+} f. dålig, usel vara. -eréi, -en, f.
1. strunt, skräp. 2. lumpenhet, uselhet.
-icht, -ig, a. trasig, usel, eländig, lumpen,
•igkeit, f. lumpenhet, uselhet.
Lunch, -s, m. lunch, mellanmål, -en, sv. itr. h.
intaga lunch.
Lünétte, -ra, f. glasögon, glasögonsglas.
Lunge, -n, f. lunga, -nbrand, m. lungbrand.
-nentzündung, f. lunginflammation, -nflügel,
m. lungflik, lunga, -nkrank, a. lungsjuk,
-n-[schwindjsucht, f. lungsot,
-n[schwindjsüch-tig, a. lungsiktig, -rer, m. dagdrifvare,
lätting, flanör, -rieben, ra. Ein führen:
föra ett latmanslif, gå och drifva, flanera,
-rn, sv. itr. h. 1. &tv. s. gå och drifva, flanera.
2. Nach etio. «w sträfva, spana efter ngt.
Lünse, -ra,/, hjulpinne, luns.
Lunte, -ra,/, lunta. Biid. ~ riechen: ana oråd.
Lupe, -ra, /. förstoringsglas, lupp.
Lupine, -ra, / vargböna, lupin.
Luppe, -ra,/, lupp.
Lurch, -e, m. amfibie.
Lust, -e f, f. 1. 0, lust, fröjd, glädje, nöje.
Ich habe meine ~ an etw. (dat.): ngt bereder
mig nöje, seine ~ an etw. (dat.) sehen, hören:
gärna se, höra ngt. 2. O, lust, böjelse. Ganz
wie du ~ hast: som du vill. 3. begär, lusta,
-barkeit, /. förlustelse, -berauscht, a.
glädje-drucken. -dirne, /. glädjeflicka, -duft, m.
lif vande doft, lustdoft.
Lüstlleléi, -en, f. lystnad, -ein, sv. itr. h.
känna lystnad, -en, sv. I. tr. o. itr. h. Etw. lästet
mich el. rani. opers. cs liisiet mich el. ^ mir
nach etw. ei. ich luste- nach etw..* jag önskar,
jag känner begär efter, skulle vilja ha ngt,
es lästet m,ich ei. % mir ei. ich läste etw. zu
thun: det lyster mig att göra ngt. -er, m.
lystring (tyg), -ern, I. sv. 1. = lästen. 2. =
laustem. II. a. 1. lysten, begärlig;
kättje-full. 2. väckande lystnad, retande,
lättsinnig. -ernheit,/. lystenhet, begärlighet;
brå-nad.
lustllerweckend, a. lifvande. -fahrt,/, lustfärd,
lustresa, -feuer, -feuerwerk, n. lusteld,
fyrverkeri för nöjes skuii. -gang, m. promenad,
-garten, m. lustgård, -gefühl, ra. känsla af
välbefinnande, af stegrad lifskraft. -geschrei,
ra. glädjerop, -hain, m. lustpark. -haus, n.
lusthus; villa, -ig, a. 1. munter, glad. 2.
rolig. 3. löjeväckande, lustig, komisk, löjlig.
Teat. Person: pickelhäring. 4. hurtig,
rask, flink. 5. behaglig, angenäm, härlig.
б. i talrika sms. lysten, t. ex.
genufstnjut-ningslysten; böjd, benägen, road af ugt, t, ex.
arbeitst road af, längtande efter arbete,
arbetsam, -igkeit, f. glädje, lustighet m. m.
se föreg. -igmacher, m. rolighetsminister, narr,
pajas.
•<v «=» fjreg&ende uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar plur. f har omljud. F familjärt, P lägre språk. ^ min^-e brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
