Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frühstück ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frühstück
— 176 —
Füllung
om morgonen, -stück, -e, n. frukost,
-stük-ken, sv. I. itr. h. spisa frukost, frukostera.
II. tr. äta till frukost, -verklärt, -vollendet, a.
tidigt hädangången, -zeitig, a. tidig,
-zeitigkeit, /. egenskap att vara tidig.
fruktifizi’erllen, sv. tr. 1. befrukta. 2. hand. göra
fruktbärande, räntebärande, -ung, /.
ft, itj. betecknande hastigt försvinnande, t. ex. weg
war er! borta var han!
Fuchs, -e f> rn. 1. räf, F goldene Füchse:
guldmynt, dukater, es sind nur zwei Meilen,
aber Meilen, die der ~ gemessen hat: ugf.
det är bara två mil, men mil, som förslå.
2. röd häst, fux. 3. stud. a) student under
första terminen ei. första året af hans
universitetstid, b) yngre medlem af en
studentförening, jfr Bursch 3. -elsen, n.
räf-sax. -en, I. sv. tr.o. itr. h. F 1. plåga, ansätta,
pina. 2. bedraga, lura, präja. II. äfv. füchsen,
a. af räfskinn, räfskinns-. -falle, /.
räfgil-ler, räfgrop. -grübe, /. 1. räfhåla, räfgryt.
2. räfgrop. -icht, -ig, a. 1. räflik, t sht röd
som en räf, rödhårig. 2. = fuchswild.
Füchsin, -nen, f. räfhona.
Fuchsiipelz, m. 1. räfskinn. 2. räfskinnspäls.
Biid; den ~ anziehen: begagna list. -prellen,
n. räfprällning. -rot[h], a. röd som en räf,
rödhårig. -Scheck[e], ra. hvit häst med
röda fläckar. -Schwanz, m. 1. räfsvans. F den
~ streichen: lisma, smickra. 2. bot.
räfrum-pa (Alopecurus). -schwänzeln,* sv. itr. h. F
lisma, smickra, -schwänzer, m. F lismare.
-schwänzerei,-en, f. lismeri, kryperi.
-schwän-zerisch, a. lismande, krypande, -[teufels-]
wild, a. F alldeles utom sig, topp tunnor
rasande, bindgalen.
Fuchtel, -n,f. fuktel. -n, sv. I. itr. h. Mit den
Händen»» fäkta med händerna. II. tr. fuktla.
Fuder, -, n. dim. [t], 1. lass. 2. ett p& olika trakter
olika mitt för v&ta varor: foder.
Fug, -[e]s, 0, m. fog, grundadt skäl;
rättighet. Mit gutem välbefogadt. -e, -n, f. 1.
fog, fogning, fals. Aus den <^n gehen ei.
weichen: gå sönder i fogningarna. 2.
lämpligt tillfälle att vidfoga ei bifoga ngt. 3. mus.
fuga. -en, sv. tr. 1. foga, hopfoga. 2. fogstryka.
füg||en, sv. I. tr. 1. foga. Zu etw. ~ tillfoga,
tillägga till ngt. 2. foga, anordna. Wie Gott
es fügt: som Gud vill, jm. etw. zu wissen ~
laga att ngn får veta ngt. II. rß. 1. foga
sig. Sich den Befehlen js efterkomma
ngns befallningar. 2. foga sig, gifva efter.
3. opers. foga sig, tilldraga sig, hända,
-ewort, -er f, n. gram. konjunktion, -lich,
a. vani. adv. passande, lämplig, med fog,
med rätta. Er hätte ~ schweigen können:
han hade gärna kunnat tiga. -lichkeit, f.
fog, lämplighet. -Säm, a. foglig, medgörlig.
•samkeit, f. foglighet, medgörlighet. -ung,
f. 1. fogning, fogande. 2. eftergift,
under-gifvenhet. 3. skickelse, försyn.
fühlllbär, a. förnimbar, kännbar. Jm etw. ~
machen: låta ngn känna ngt. -barkeit, f. 1.
förnimbarhet. 2. kännbarhet, betydlighet.
-en, sv. I. tr. känna. Jm den Puls ^ känna
ngn på pulsen, ein Glied nicht mehr
hafva mistat känseln i en lem. II. rß. 1.
känna sig, t. ex. glücklich. Sich [etw.] ~ tycka
sig vara ngt. 2. trefva sig, t. ex. nach der
Thure: fram till dörren. 3. Etw. fühlt sich:
ngt käns, kan kännas. III. itr. h. I. känna,
hafva känsel, t. ex. jedes Tier fühlt. 2. Jm
an den Puls, auf den Zahn ~ känna ngn
på pulsen, -er, m. 1. en som känner ngt.
2. zooi. känselspröt. 3. F försök för att kanna
sig för. -faden, m. -horn, n. zooi. känselhorn,
pannspröt. -los, a. känslolös, okänslig,
-losigkeit,/. känslolöshet, -sinn, ra.
känselsinne. -ung, f. känning, beröring,
-ungsvermö-gen, n. känselsinne.
Fuhre, -n, f 1. fora. 2. Etw. mit der el. per
"v/ bekommen: få ngt på vagn. 3. forvagn.
führ||en, sv. I. tr. 1. föra, leda. Irre ^
vilseleda, führe uns nicht in Versuchung ! inled
oss icke i frestelse! jm etw. vor die Augen
~ göra ngt tydligt, åskådligt för ngn,
påminna ngn om ngt. 2. hafva, vara försedd
med, bära, föra. Etw. bei sich hafva, bära
ngt på sig, dieser Flufs führt Krebse: det
fins kräftor i denna flod. 3. hand. hafva tili
salu, p& lager. 4. uppföra, draga fram, t. ex. eine
Mauer. Die Mauern höher ^ höja murarne,
etw. weiter ~ fortsätta ngt. 5. föra, t. ex.
Bücher, ein eingezogenes Leben, das Wort;
sköta, t. ex. die Korrespondenz, den Pinsel;
förvalta, t. ex. ein Amt; handhafva, t. ex. die
Regierung; leda, t. ex. eine Untersuchung.
Er führt eine glückliche Ehe: hans
äktenskap är lyckligt. II. itr. h. Der Weg führt
nach der Stadt: vägen för, leder, går till
staden, -er, -, m. förare, anförare, ledare,
förvaltare, dirigent, -erin, -nen, f.
leda-rinna. -erschaft, f. 1. förande, ledning. 2.
samtlige förare, förarkår.
Fuhrilgeld, n. forlön. -herr, m. åkare, -mann,
m. forman, åkare, -mannswagen, m. forvagn.
Führung, fl 1. ledning. ~ der Bücher:
bokföring. 2. uppförande.
Fuhrllweg, m. far v äg. -werk, n. fordon, åkdon,
-wesen, n. varuforsling, transportväsen.
Fülllie, -n, f. 1. öskar. 2. fyllning, fyllnad.
3. fullhet, rikt förråd, ymnighet, öfverflöd,
Die Hülle und ~ riklig mängd, öfverflöd,
aus der seines Herzens sprechen: tala ur
djupet af sitt hjärta, die ~ ihres Busens:
hennes svällande barm. -eimer, ra. öskar,
-en, I. -, n. föl. II. sv. tr. 1. fylla, uppfylla.
2. ösa. III. sv. itr. h. föla. -fafs, n. öskar,
-haar, n. stopphår. -horn, n. ymnighetshorn.
-kanne, / kanna att ösa med. -kelle,/, slef
att ösa mod. -löffel, m. förläggarslef. -sel, n.
kok. fyllning, -ung, /. 1. ifyllande, ihållande.
itr. intransitivt, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. har »«t» till hj&lpv«rfe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
