Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - falschgläubig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f’aſslich
- 159 —
fegen
fattningen. G ef a/st: lugn, beredd,
förberedd. 4. Etw. /a/st sich ei. lä/st sich o* ngt
är begripligt,
fafslich, a. fattlig, begriplig, -keit,/.
begriplighet.
Fassung, /. 1. infattning. 2. fattning,
sinnesnärvaro. För öfr. «e /assen, -sgabe, /
fatt-ningsgåfva. -skraft, / fattningsförmåga,
-slosigkeit, /. brist på fattning, -svermögen,
n. fattningsförmåga,
fast, adv. nästan, närapå, -åge, -». J. fat,
fastage. -e, -n, /. 1. fasta. 2. vani. pi. fastan,
fastlag. -en, sv. itr. h. fasta, -enabend, m.
fettisdag, -enpredigt, /. fastlagspredikan.
-enspeise,/. mat som får ätas under fastan,
-ensuppe,/. mager soppa, -enzeit,/. fastan,
fastlag. -er, -, m. -erin, -nen,/, fastande
(person), -nacht, / 1. fettisdag. 2. -
Fasching. -tag, m. fastedag,
fat||al, a. fatal, ödesdiger, förarglig, -aiitåt,
-en, /. förarglig tilldragelse, -um, -urn[ß],
-a, n. öde.
fauchen, sv. itr. h. fräsa, hväsa, spotta,
faul, a. 1. skämd, rutten; an frätt,
maskstun-gen, förvittrad, Witze: dåligt skämt,
misslyckade kvickheter, die Sache ist ~
saken är sjuk, das sind ^e Fische cl.
Redensarten: det är bara undanflykter,
påhitt. 2. lat, trög. Sich auf die Baut ei.
Seite legen: lägga sig på latsidan, **er
Knecht: lathund (hjälpreda i räkning), -bank =
Eselsbank, -baum, m. brakved.
Fäule, -n. / röta, förruttnelse,
fau||len, sv. itr. h. blifva skämd, angripas af
röta, ruttna, -erizen, sv. itr. h. lata sig, slå
^dank, göra ingenting, -enzer, -, m. 1.
latmask, lätting, dagdrifvare. 2. lathund
(hj&ip-reda i räkning), -enzeréi, -en, / dagdrifveri.
-fieber, n. rötfeber; F skolsjuka, lättja,
-flek-kig, a. fläckig af röta. -heit,/. lättja, -icht,
-ig, fäulig, a. skämd, angripen af röta.
Fäulni| fjs, 0, /. röta, förruttnelse,
förmultnande.
Fauliipelz, m. latmask, -t[h]ier, n. trögdjur.
Faun, -e[ra], rn. faun; lättsinnig människa.
-a, -en ei. -as,/, fauna, djurvärld.
Faust, -e f, /. knuten hand, knytnäfve. Jm
eine ~ machen: knyta handen åt ngn, das
pa/st wie die ~ au/s Auge: det passar icke
alls ihop, skriker mot hvartannat, auf
eigne ~ på egen hand, aus freier på fri
hand, eine im Sacke machen: knyta
handen i byxfickan, in die <v, lachen: skratta i
mjugg af skadeglädje, -dick, a. tjock som en
knytnäfve. Biid. er hat es «w hinter den
Ohren: han har en stor räf bakom örat. -gröls,
a. stor som en knytnäfve. -handschuh, m.
handske ei. vante utan skilda fingrar, -kämpf,
m. knytnäfvekamp, boxning, -kämpfer, rn.
boxare.
Fäustling, -e, m. 1. - Fausthandschuh. 2.
knölpåk. 3. tummeliten, pygmé. -s, adv.
med knytnäfvarne.
Faustllrecht, n. näfrätt. -voll, oböji. /. en hand
full.
favor||isieren, sv. tr. favorisera, gynna, -it,
-en, m. favorit, gunstling, -i’te, -n, -l’tin,
-nen,/, kvinnlig favorit, gunstling.
Faxe, -n, fl. upptåg, gyckel, spratt, dumhet,
galenskap, -nmacher, m. upptågsmakare.
-réi, -en, / = Faxe.
Fayénce, -n,f. fajans.
Februär, -e, m. februari.
Fechser, -, m. ^fläggare i sht af vinrankor.
Fechtilboden, m. fäktsal. -bruder, m. F tiggare,
-en, st. tr. o. itr. h. fäkta, kämpa, strida;
F om vandrande gesäller: tigga, -er, m.
fäkta re. -erspiel, n. gladiatorskamp.
Feder, -n, /. 1. (fågel)fjäder, plym, fjun, dun.
Sich mit fremden schmücken: lysa med
lån t a fjädrar, nicht aus den <vß können:
hafva svårt att komma ur sängen. 2. (skrif-)
penna. Eine ~ schneiden: formera en (gås-)
penna, jm etw. in die diktieren: ordagrant
förestafva, diktera ngn ngt. 3. (metall-)
fjäder, -artig, a. 1. fjäderartad. 2. elastisk,
-besen, m. fjäderviska. -bett, n.
fjäderbol-ster, dunbädd. -büchse, / pennfodral.
-bü-schel, m. o. n. fjädertofs "fjäderviska,
-deck-bett, n. med dun ei. fjäder stoppadt täcke.
-fechter(ei) « -fuchser[ei). -fuchser, -, m.
pennfäktare. -fuchserei, -en, fl.
pennfäk-teri. -halter, m. pennskaft, -harz, n.
gummi elastikum, kautschuk, -hut, m. hatt med
plym. -icht, a, fjäderartad, fjäderlik. -ig,
a. I. = federicht. 2. betäckt af, full med
fjäder, -kasten, m. skrifask, pennlåda. -kiel,
m. fjäderspole, penna, -kraft, /
spänstighet. -leicht, a. fjäderlätt. -lesen, n.
fjäderplockning. Biid. nicht viel machen: ej
bry sig om att krusa, gå rakt på sak.
-ma-tratze, / resårmadrass, -rnesser, n.
penn-knif. -n, sv. i. tr. 1. stoppa med fjäder. 2.
Teeren und ^ tjära och fjädra. ii. rfl. o.
itr. h. 1. rugga. 2. fjädra, vara elastisk.
iii. itr. h. mista, tappa fjädrar, fjädra ifrån
sig. -pose, fl. = Federkiel, -rifs, m.
penn-ritning, pennskiss. -spiel, n. jagt med
jagt-falkar. -spule, fl. =» Federkiel, -staub, m.
finaste dun. -strich, m. penndrag, -ung,/,
stoppning med fjäder m. m. se fledern. -vieh,
». fjäderfä, -volk, n. fåglar, -wild, n.
vildfågel. -wildbret, n. fågelstek. -wisch, m.
fjäderviska. -Wischer, m. penntorkare.
-zeich-nung, /. pennritning. -zug, m. penndrag.
fedrig se /ederig.
Fee, -[e]il,/, fe. -[e]nhaft, a. felik. -ſe]nwelt,
/. fevärld, sagovärld, -[ejréi, -[e]rie, -[ejn,
/. fevärld, trolsk företeelse ei. tilldragelse;
teat feeri.
Feg||[e]feuer, n. skärseld. -[e]lappen, m.
damhandduk, torktrasa, -en, sv. I. tr. sopa;
— far^^nrS*
* åkta sms. 0 »aknar rlur. f har omljud. F familjärt, P Ugre »prik. t mindre b rn k ligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
