Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dickbäckig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dienstunbrauchbarkeit
— 115 —
disoiplinieren
tjänstgöra,
-unbrauchbarkeit,-Unfähigkeit,-un-tauglichkeit, -untüchtigkeit, /. oduglighet i
tjänsten. -Verpflichtung,/, m». kapitulation,
värfning. -vörschrift,/. reglemente. -wTdrig,
a. stridande mot reglementet, -willig, a.
tjänstvillig. -Willigkeit, /. tjänstvillighet,
-wohnung, /. boställe, -zeit, /. tjänstetid,
tjänstgöringstid. -Zeugni[|]s, n.
tjänstgöringsbetyg. -zuiage,/. lönetillägg,
dies||er, m. -e, /. -[es], n. dem. pron. denne
denna detta. Über ei. ohne dies: dessutom,
vor diesem: före detta, förr, nach diesem:
hädanefter, dieser ... jener: den senare ...
den förre, dieser und jener; en och annan,
man, folket, -erhalb = deshalb, -erseits,
-er-wärts, adv. på denna sida, åt detta håll.
♦erwegen deswegen, -falls, adv. i detta fall.
-jährig, a. från i år, års-, -mal, adv. denna
gång. -màlig, a. denna gång inträffande,
denne, -seit ~ diesseits, -seitig, a. 1. belägen
på denna sida, denne, t. ex. das o,e Ufer;
denna strand, die o>en Häuser: husen på
denna sida. 2. tillhörande detta ei. vårt
parti, land; vår. -seits, I. adv. på denna
sida; arv. härnere på jorden, på denna sidan
grafven. II. prep. med gen. o. t dat. på denna
sida om, på denna sidan. III. oböji, a.
jorde-lifvet.
Diet[e]rich, -e, m. tjnfnyckel, dyrk. -en, sv. I.
tr. dyrka upp. II. itr. h. använda dyrk.
diewéil, I. adv. under tiden. II. konj. 1.
emedan. 2. under det att.
Differ||enz, -en,f. 1. skillnad, olikhet. 2.
miss-hällighet, osämja, -i’eren, sv. itr. h. vara
olika, visa olikheter,
difficil, a. svår, krånglig, kinkig.
Difteliiéi, -n *e Tüftelei, tüfteln.
digestiv, a. som befordrar matsmältningen,
lösande.
Oignitår, -e, m. dignitär.
Digression, -en, / afvikelse från ämnet.
Oiktijåt, -e, n. diktamen, skrifning efter
diktamen. -åtor, -s, -ören, m. diktator -atörisch,
a. diktatorisk, egenmäktig, -atür, -en, f.
diktatur, oinskränkt makt. -ieren, sv. tr.
o. itr. h. diktera, förestafva; in gifva;
före-skrifva. -ion, -en, f. skrifsätt, uttryckssätt,
-ionar, -e. n. ordbok.
Dilemma, -a[s], -as ei. -ata ei. -en, n. klämma.
Qilettånt, -en, m. -In, -nen, f. dilettant,
amatör, konstvän, -enhaft, a. dilettant-. [–en–t[h]Qm,-] {+-en-
-t[h]Qm,+} n. dilettantism, -isch, a. dilettant-.
)ill, -e, 7/i. dill. -e ce Tülle,
Oimension, -en.f. utsträckning, dimension.
Emission, -en, /. entledigande, afskedande.
vi i mittleren, sv. tr. låta gå sin väg, af skeda,
bortsända.
Oinilé (-é), -ér (utan akcont), -s, n.
middagsmåltid), diné.
Omg, a) -e o. F -er jfr 3, n. 1. ting, sak. Es
ist ein det är sak samma. 2. ofta pieoaa
•tiskt, öfrersättes ej. Als er das oj vernommen:
när han förnummit det, das ist ein oj der
Unmöglichkeit: det är omöjligt, so ein »v
wie; ngt sådant som. 3. begagnas F äfv. om
djur o. personer, t. ex. die kleinen oj er: de små
stackarne, småttingarne, das arme o» den
stackaren, stackars iiten, das dumme oj!
en sådan dumbom! naseweises oj näspärla.
4. F betecknar i skämtsamma sammansättningar ngt
obekant, t. ex. Herr Dingsda ei. Dingshausen:
herr N. N., herr så och så, in Dingsda ei.
Dingskirchen: ngnstädes. 5. särskilda fall. Vor
allen ~en; framför allt, es ist ein köstliches
o, um einen Freund: en vän är en god sak,
en dyrbar gåfva, gut oj will Weile haben:
ugf. fort och väl förlikas ej, bei so
gestalteten ei. bewandten o,en: under sådana
förhållanden, es geht nicht mit rechten ojen
zu: det går ei. står ej rätt till, guter o,e
sein: vara vid godt mod, unverrichteter
•ve: med oförrättadt ärende, b) -e, n. ting
(domstolssession), -bär, a. som kan städjas,
tingas, hyras, legas; om personer äfv. fal. -eichen,
dim. tili Ding a. -en, sv. o. st. I. tr. städja, taga
i sin tjänst, värfva, engagera; hyra, tinga,
lega. II. itr. h. köpslå, pruta, -er, -, m.
person som städjer m. m. se dingen, -fest, a.
Jn oj machen: arrestera ngn. -s- se Ding 4.
-wort, -er f, n. substantiv.
dini||eren, sv. itr. h. spisa middag, dinera, -kel,
-, m. 8 pel t. -stag se Dienstag, -te se Tinte.
DiÖcllesan, -en, m. ett stifts invånare, -ése,
’fi, f. stift, kontrakt.
Diphtherit||is, 0,f difteri, -isch, a. difteriartad.
Diphthong, -e[n], m. gram. diftong, tveljud.
-ieren, sv. tr. uttala diftongiskt. -i’erung, /.
-isch, a. diftongisk.
Diplom, -c, n. diplom, urkund, bref. -åt, -en,
m. diplomat, statsman, -ati’e, -[e]«,/.
diplomati. -åtiker, m.diplomkännare, -åtisch,
a. diplomatisk, beräknande, slug.
dirékt, a. direkt, omedelbar, -ion, -en, f. 1.
riktning, håll. 2. styrelse, direktion.
Diréktor, -s, -ören, m. 1. direktör. 2. rektor,
-åt, -e, n. rektorat. -iål, a. utgående från
ei. tillhörande styrelsen, direktören,
rektorsämbetet. ojc Verfügung:
styrelsebeslut, påbud af direktör ei. rektor.
Direktor||in, -nen, f. rektorska, direktörska.
-ium, -um[s], -en, n. styrelse, direktion,
di-rektorium.
Dirig[[ent, -en, m. ledare, anförare, direktör,
dirigent, -ieren, sv. tr. leda, anföra.
Dirn||del, n. F dim. &t Dirne, -e, -n, f. 1.
flicka, jänta, tös. 2. otuktig kvinna,
kvins-person.
Disciplin, -en, f. 1. ämne, fack. 2. ordning,
disciplin, skol-, mans-, krigstukt, -ärfail,
m. disciplinmål, -arisch, a. disciplinär, -ieren,
sv. tr. disciplinera, vänja vid tukt och
ordning, inöfva, öfva.
■«W före^-nd** !H>i^i;t£^nrrt * *kt» «m« o lakniir [»lur. f har omljud F familjärt. P ia«re *pr&k. % mlndra bru*U«t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
