Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bewollen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biegbar
— «5 —
binden
bieg||bar, a. böjlig, -e — Beuge, -en, st. I. itr.
s. Um die Ecke oj gå, svänga omkring
hörnet, seitwärts ~ taga af åt sidan, es mag ~
oder brechen: det må bära eller brista. II. tr.
böja, kröka. III. rfl. böja sig, krökas, -säm,
a. böjlig, smidig, -samkeit, fl. böjlighet.
-ung, fl. böjning, krökning.
Biene, -n, fl. bi. -nbau, m. biskötsel, -nbeute,
fl. bistock, bikupa för skogsbin. -nhaft, a.
bi-artad, som ett bi. -nhärz, n. kittvax.
-nhau-be, fl. bihufva. -nkönigin, fl. vise. -nkorb, m.
bikupa. ’ -nkraut, n. timjan, -nstock, m.
bistock, bikupa, -nweisel, -nweiser, m. vise.
-nzucht,/. biskötsel, -nzüchter, m. biskötare.
Bier, -e, n. öl, ölsort. Dünnes oj dricka, beim
ose: vid ett glas öl, Tid rekvirering: ein oj ett
glas öl. -bank, fl. krogbänk. Man erzählt
es sich aufl allen Bierbänken: det är ett
allmänt samtalsämne, -bafs, m. F
bränvins-bas. -bruder, m. F öldrinkare. -fiedier, m.
birfilare. -fisch, m. 1. fisk kokt i öl. 2.
trästicka ei. annat smolk i öl. -gast, m. ölkund.
-geld, n. drickspengar, -haus, n. ölstuga,
öl-krog. -kneipe, fl. F — -haus. -krug, m. 1.
ölstop. 2. ölkrog. -seidel, n. ölsäjdel, ölglas,
-zapfer, m. öltappare.
Biest, -er, n. P best.
biet|]en, st. tr. bjuda, erbjuda, förete. Jm die
Hand ~ räcka ngn handen, zuerst göra
första anbudet vid auktioner, jm Hohn oj håna
ngn, jm Trotz oj trotsa ngn, dem Könige
Schach oj schacka, das darf mir niemand
det tål jag ej af ngn, feil oj hålla till
salu, jm einen Grufs oj hälsa på ngn, jm
einen guten Morgen hälsa god morgon
på ngn. -er, m. en som bjuder, gör
anbud på ngt vid auktioner.
bigött, a. bigott, läsaraktig, vidskeplig, -erie,
-[e]n, f. bigotteri, fromieri.
Bild, -er, n. 1. tafla, målning, plansch,
illustration. 2. bild, afbild, porträtt, staty. Er
ist ganz ihr o, han är hennes trogna afbild,
im o>e verbrannt werden: brännas in
effi-gie, ein o, von einem Mädchen: en bildskön
flicka. 3. bild i tal, liknelse. 4. skildring,
framställning, t. ex. ein oj von einem
Ereignis entwerfen: på ett lifligt, målande sätt skildra
en tilldragelse. 5. syn, anblick, -arbeit,/,
bildhuggeriarbete. -bär, a. bildbar. -en, sv.
I. tr. 1. bilda, formera, utgöra. 2. bilda,
forma, skapa. Gebildet aus: bestående af.
3. bilda, utbilda, förläna bildning. II. rfl.
1. bilda sig, bildas, formas. 2. utbilda sig,
förskaffa sig bildning, -eranbetung, fl.
-er-dienst, m. bilddyrkan, -erfibel, fl.
illustrerad abc-bok. -ergalierie, fl. tafvelgalleri.
-ernische, fl. nisch för en staty, [–errät[h]-sel,-] {+-errät[h]-
sel,+} n. rebus, -erreich, a. bildrik, -erschmuck,
m. (prydnad af) bild(stod)er. -erspräche,/,
bildrikt språk, -erstürmer, m. bildstormare.
-erstürmerei, fl. bildstormande, bildstrid.
-erwerk, n. illustreradt arbete, -hauer, m.
bildhuggare, -hauerel,/. bildhuggeri.
-hau-erwerkstatt, fl. bildhuggaratelier. -lich, o. 1.
gnm bilder, taflor, figurer, t. ex. etw. o,
erklären: gnm vidfogade figurer förklara ngt.
2. bildlig, figurlig. -los, a. utan bilder, -ner,
m. en som formar ngt, t. ex. modellerare,
bildhuggare m. m.; skapare, -neréi,-en,fl.
bildande, formande, skapande, -nerin, -nen, fl.
se Bildner, -ni[ſ]s, -se, n. bild, afbild,
af-bildning, vani. porträtt, -säm, a. bildsam,
lätt att forma. o>e Sprache: böjligt språk,
ojer Mensch: för bildning mottaglig
människa. -samkeit, fl. bildsamhet, böjlighet,
mottaglighet, jfr rcreg. -säule, fl. bildstod,
staty. -Schnitzer, m. bildsnidare. -Stecher,
m. gravör. -stock, m. i det fria uppstaid
helgonbild.
Bildung, fl. 1. bildande, formande. 2.
bildning, formation. 3. form, gestalt. 4.
utbildning. 5. bildning, själsodling,
-sbestre-ben, n. sträfvan efter bildning, -sfähig, a.
mottaglig för bildning, bildbar. -sfähigkeit,
fl. mottaglighet för bildning, bildbarhet.
-skratt,/, bildande förmåga, -sschule,-sstätte,
fl. bildningsanstalt, plantskola i bild. bem.
-sverein, m. förening för bildnings spridande.
Bill, -s ei. -en, fl. lagförslag, bill. -ard, -s ei.
-e, n. biljard, -ardstock, m. biljardkäpp, kö.
Billet[t], -te ei. -s, n. biljett, -ausgabe, fl.
bil-jettutlemning, biljettförsäljning,
-einneh-mer, m. biljettmottagare, -éur, -c ei. -s, m.
I. biljettförsäljare. 2. biljettmottagare,
vaktmästare.
billig, a. billig, -denkend, a. rättänkande,
re-sonlig. -en, sv. tr. gilla, godkänna, gå in på.
-er, -, m. en som gillar ngt. -ermafsen,
-erweise, adv. biiligtvis. -keit, fl. I. billighet,
rättvisa. 2. billighet, godt pris.
-keits-gründe, m. pl. Aus o,n: af billighetsskäl.
-ung, / gillande, godkännande.
Billion, -en, fl. billion.
Bilse, -n, fl. -nkraut, n. bolmört.
bimm, itj. oj bamml bingbång! -el, -n, fl. F
mindre ringklocka, pingla. -ein, sv. itr. h.
F ringa, pingla.
bims||en, SV. tr. 1. pimsa (slipa med pimsten). 2. F
prygla, -stein, m. pimsten.
Bind||e, -n,fl. bindel, band, förband, halsduk.
F einen hinter die oj giefsen: taga en tår
på tand. -eband, n. band att knyta med,
hak-band. -eglied, n. föreningslänk. -emittel, n.
bindmedel, cement; biid. föreningsband, -en,
st. I. tr. 1. binda, knyta. Sich (dat.) selbst
eine Rute ~ gifva motståndaren vapen i
hand, jm etw. auf die Seele ei. aufs
Gewissen oj lägga ngn ngt på hjärtat., jm nicht
alles auf die Nase oj ej skrifva ngn allt
på näsan, kurz gebunden: kort i sitt sätt,
rask, flink, gebundene Rede: bunden stil;
in gebundener Rede: på vers. 2. tekn. banda.
«V föregående uppslagsord. * äkta »ma. 0 sakcar plur. *j" bar omljud. F familjärt, P lägre sprà*T $ mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
