Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Armsessel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Athem
— 37 —
aufbegehren
Athem ie Atem.
Äth||er, m. eter. -érisch, a. eterisk.
Äthlét, -en, m. atlet, fäktare, kämpe, -isch, a.
atletisk, kämpe-,
athmen se atmen.
Atlas, 1. -ses, -se ti. rani. Atlanten, m. atlas,
kartbok. 2. -se, m. atlas(tyg), atlasväfnad.
-sen, o. af atlas, atlas-.
1’tmen, sv. I. itr. h. o. tr. andas, inandas,
utandas, sprida, dofta. II. rfl. Hier atmet die
Luflt sich leicht: här andas man lätt.
atmen, sv. tr. tekn. glödga.
Atmosphär||e, -n, fl. atmosfär, -isch, a.
atrnos-färisk.
Atmung,/, andning, andhämtning, -sbeschwör-
de, fl. andtäppa,
/■töm, -e, n. atom.
litSCh, itj. F uttrycker hån o. skadeglädje, ngf. ä! el.
det är rätt åt dig. -en, sv. tr. F säga ätsch,
peka finger, räcka lång näsa åt, reta. håna.
Atta||cke, -que, -n,f. attack, angrepp, -quieren,
so. tr. angripa, anfalla,
üttcntilät, -c, n. attentat, -åter, -, m. person
som begått ei. ämnar begå ett attentat,
gärningsman.
Attést, -ät, -e, n. attest, intyg, bevis, -isren,
sv. tr. intyga,
att||isch, a. attisk, -raktiön, -en, fl. attraktion,
dragningskraft, -ribüt, -e, n. attribut,
bestämning,
ètzbär, a. som kan etsas ei. anfrätas.
fetzllel, -n, fl. 1. skata. 2. F peruk, -en, sv. I.
tr. 1. mata, fodra. 2. locka med agn, lägga
ut bete för. II. rfl. o. itr. h. äta, beta.
fetz||en, sv. tr. 1. fräta; etsa, gravera; med.
bränna. 2. = atzen, -grund, m. tekn. etsgrund.
-kunst, fl. etsningskonst, -mittel, n. med.
frät-medel. -stein, ni. lapis. -ung,/ etsning.
&u, I. itj. aj. ~ weh! aj, aj! aj då! II. se Aue.
such, konj. 1. äfven, också, ock. ~ so einer;
också en sådan, en sådan till, sowohl ...
als ~ såväl ... som, både ... och, wozu ~ ?
hvartill väl? hvad skulle det väl tjäna till?
2, efter en negation: ~ nicht: ej häller, ich oj
nicht: icke häller jag. 3. äfven, till och
med. ~ nicht: icke ens, ~ nicht einer: icke
en enda. 4. Wenn ei. ob ~ om ock, om än.
Wenn er noch so grof $ ist ei. mag er ~
noch so grofls sein, so: är han än aldrig så
stor, så. 5. än. Wer es ~ [immer] sein
mag: hvern det än må vara, was er ~ [-[immer]-] {+[im-
mer]+} sagen mag: hvad han än må säga, so
arm sie ~ sind: hur fattiga de än äro, wie
dem ~ [immer] sei: hur därmed än må
förhålla sig, wo ~ immer: hvarhälst än. 6.
iron. just. Da? hilft ihm ~ was Rechts: det
tjänar just till ngt, det hjälper honom
vackert. 7. F i starkt afböjande talesätt, t. ex. den
Teufel ~ ! zum Wetter ~ / fan häller l
åudiénz, -en, fl. audiens, företräde.
Aue, -n, fl. slätt kring ett vattendrag; ängd, näjd.
** —• föregående uppslagsord. * äkta imi. 0 »aknar plur.
Auer, m. uroxe, -hahn, m. tjädertupp.
-henne, fl. -huhn, n. tjäderhöna, tjäder, -kalb, n.
kalf af uroxe. -kuh,/. uroxens hona. -ochs,
m. uroxe.
auf, I. prep. A. med dat. 1. på, t. ex. »v dem Tische
liegen, »v der Stelle: på stället, genast, 2.
öfversättes ej, - t. ex. <v» welchem Wege kommt
er? hvilken väg kommer han? 3. särskilda
fall. ~ der ganzen Welt: i hela världen, på
hela jorden, es hat etw. sich: det är ngt
bevändt därmed. B. med ack. 1. på, t. ex. etw.
~ den Tisch legen. 2. ut på, t. ex. ~ die
Straf se gehen. 3. upp på, upp till, t. ex. <v
das Dach, das Schlofls gehen. 4. ned på,
t. ex. ~ die Erde fallen. 5. till, t. ex. ~ die
Post, den Markt gehen, ~ die Welt kommen.
Iiis ~ den Letzten: till sista man, ^ den
Abend einladen: bjuda till kvällen. 6. på,
i enlighet med, till följd af, t. ex. ~ meinen
Befehl. 7. för, t. ex. ~ seinen Teil, ~ das
ganze Leben. 8. ~ ... zu: mot ... hän, åt
... till, t. ex. ~ das Schlofls zu. 9. o,... hin :
på grund af, t. ex. ~ dein Wort hin. 10. sär
skilda fall. Sich ~ den Weg machen: begifva
sig åstad, på väg, ~ den ersten Blick: vid
första påseende, ~ etw. stolz sein: vara
stolt öfver ngt, ^v js Gesundheit trinken:
dricka ngns skål. II. adv. 1. ^ und ab:
fram och tillbaka, und nieder: upp och
ned, er war schon und davon: han var
redan sin kos. 2. i sm«., t. ex. bergoj uppför
bärget, ströms uppför strömmen, strafst,
straf sab: gata upp och gata ned. Von klein
o! från barndomen, von unten ~ dienen:
tjäna upp sig från simpel soldat. 3. öppen,
t. ex. die Thür ist Die Augen se upp!
4. Noch ~ sein: ännu vara uppe, wohl ~
sein: vara vid godt mod. III. itj. <v» / wohl
! frisch ~ / upp! välan! IV. konj. ~
dafls: på det att, för att. -ächzen, itr. h.
skrika till, högt jämra sig. -ackern, tr.
plöja upp; luckra, -arbeiten, I. tr. 1. arbetande
förbruka, göra slut på. 2. dyrka upp, t. ex.
Thür en. 3. Sich (dat.) die Hände ~ arbeta
Sönder sina händer, sä att det går hål på skinnet.
4. hjälpa upp, renovera. II. rfl. arbeta upp
sig. III. itr. h. 1. sträfva uppåt. 2. göra
slut på arbetet, -at[h]men, itr. h. andas
djupt, fritt, hämta andan, -ätzen, tr.
uppföda fågelungar. •backen, tr. 1. baka om. 2.
baka slut på. 3. baka fast, fästa, -bahren,
tr. sätta på en bår. -bau, m. uppbyggande,
-bauen, tr. bygga, bygga upp, äfv. Mid.
uppbygga. -bäumen, itr. h. jäg. taga träd, träa;
klättra upp i ett träd. -bäumen, I. tr. 1. *
resa upp. 2. tekn. bomma upp var. II. rfl.
stegra sig, biid. uppresa sig. III. itr. h. —
auflbaumen. -baus[ch]en,I.tr.uppblåsa, göra
pösande, pösig. II. itr. h. pösa, svälla,
-beben, itr. s! förskräckt spritta till. -befinden,
rfl. vara uppstigen, vara uppe. -begehren,
f har o ra ljud. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
