Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Abweg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abweg
— 14 —
aocordieren
Ab||weg, m. afväg. -wehen. I. tr. blåsa af, bort,
ned. II. itr. h. Der Wind ei. es hat
abgeweht: blåsten bar lagt sig. -wehr,/,
afvär-jande, motvärn, skydd, försvar, motstånd,
-wehren, I. tr. af värj a, afvända, afleda, jm
etw. ei. etw. von jm: ngt från ngn; parera.
II. itr. h. Einem Übel ~ afvända ett ondt.
-wehrung,/, -weichen, a) sv. I. tr. lossa gnm
uppmjukning. II. itr. s. lossna i följd af
uppmjukning, b) st. itr. s. afvika. -weichung,
fl. afvikelse, afvikelse från ämnet, ex kurs;
missvisning, t. ex. der Magnetnadel; gram.
oregelbundenhet, undantag, -weiden, tr.
af-beta. -weisen, tr. af-, bortvisa, affärda,
af-snäsa. Eine Bitte rv afslå en bön. -weifsen, I.
tr. livitmåla, h vitmen a. II. itr s. färga ifrån
sig hvit färg. -Weisung, fl. afvisande m. m. se
abweisen. -wendhär, a. som kan afvändas,
förhindras. -wenden, I. tr. 1. afvända, afstyra,
af-värja. 2. vända bort. Seine Hand von jm r»
taga sin hand från ngn, jm die Kunden <*%j
draga kunderna från ngn. IL rfl. vända sig
bort. Sich von jm ~ öfvergifva ngn, ej
vidare bry sig om honom, -wendig, a.
vändande sig bort; obenägen, affällig.
«Wendung, fl. af v än dan de m. m. se abwenden,
-werfen, i. tr. 1. afkasta, bortkasta. 2. afkasta,
inbringa. II. rfl. blifva osams, mit jm: med
ngn. -wesend, a. frånvarande. -Wesenheit,
fl. frånvaro, jur. seine ~ darthun: bevisa
sitt alibi, -wetten, tr. Jm etw. ^ vinna ngt
på vad af ngn. -wetzen, tr. afslipa, b
ort-slipa; slipa, bryna, -wichsen, tr. 1. blanka,
borsta. 2. F piska upp. -wickeln, tr. 1.
af-nysta. 2. afveckla, afrulla, upprulla. 3.
utreda, bringa på det klara. -Wiek[s]lung,/.
-wiegeln, tr. lugna, dämpa, -wieg| ejiung,/
-wiegier, m. fredsstiftare, -wieglerisch, a.
fredsstiftande. -wiegen = abwägen 1. -winde,
fl. härfvel, nystfot. -winden, I. tr. 1. afnysta,
afhärfla, afvinda. 2. nedhissa. II. rfl. rulla
upp sig. -Windung, fl. -winken, tr. gnm en
vink afböja, förhindra, -wspfeln, tr. toppa,
•wirbeln, tr. drilla, -wirken, tr. 1. virka af.
2. jkg. flå af, flå. 3. knåda väl. -wischen, I.
tr. af torka, afdamma. II. itr. s. F smyga
sig bort, slinka undan. -Wischlappen, m.
-Wischtuch, n. damhandduk, torklapp,
-wollen, itr. h. vilja gå af, vilja lossna. Der
Deckel will nicht ab: locket sitter fast,
-würdigen, tr. nedsätta, förringa, -würgen,
I. tr. strypa, vrida halsen af. II. rfl. trötta
ut sig med försök att svälja ei. att kräkas,
•würzen, tr. krydda, -würzung, fl. -zahlen, tr.
1. afbetala. 2. utbetala, betala, -zählen, tr.
1. af räkna, frånräkna. 2. uträkna, beräkna.
Das lä/st sich an den Fingern ~ det kan
man veta på förhand. -Zahlung, /, af-,
utbetalning. -Zählung, fl. afräkning m. m ■«
abzählen. -zahnen, itr. h. 1. få sina sista
tänder. 2. förlora tänder, -zapfen, tr. aftappa.
•zapfung,/, -zappeln, rfl. F sprattla sig trött,
-zäumen, tr. afbetsla. -zäumung, fl. -zäunen,
tr. inhägna, -zäunung, fl. -zehren, I. tr. af-
tära, tära, utmärgla. II. itr. s. o. rfl. täras,
blifva af tärd, aftyna. -zehrung,/ -zeichen,
n. tecken, märke, kännetecken, -zeichnen,
I. tr. 1. af teckna, af rita, kopiera. 2
känneteckna, utmärka, utstaka. IL rfl,. afteckna
sig, framstå, sticka af. -Zeichnung, fl.
«zerren, tr. afslita, lösslita, från slita.
Abzieh||bild, n. öfverflyttningsbild,
transport-målning. -en, I. tr. 1. afdraga, aftaga.
Einem Hunde das Fell ei. einen Hund ~ flå
en hund, jm die Maske ~ blotta, af slö ja
ngn. 2. borttaga, aflägsna. Den Schlüssel ~
taga ur nyckeln, die Hand von jm «w taga
sin hand från ngn, lemna ngn åt sitt öde,
die Kunden von jm ~ locka kunderna från
ngn, jn von seinem Vorhaben förmå ngn
att afstå från sitt företag. 3. draga af,
draga ifrån. 4. draga, slipa, bryna. 5. tappa,
aftappa. 6. distillera, rena; afreda. 7.
afdraga, aftrycka. II. rfl. draga sig trött.
III. itr. s. aftåga, aflägsna sig, draga bort,
flytta. Leer ~ gå bort tomhändt, ej få ngt
för sitt besvär, von der Festung ~
upphäf-va belägringen, F mit langer Nase ~ få
lång näsa. -stein, m. brynsten. -ung, /
af-dnigande m, m. se abziehen, -zahl, fl.
Subtrahend.
ab||zielen, tr. o. itr. h. {Auf] etw. ~ syfta till,
af se ngt, ha ngt till mål. -zirkeln, tr. med
cirkel af mäta, afpassa; biid. cirkla, afmäta,
öf v er v äga, svarfva. -zirk[e]lung, fl. -zucht,
fl. aflopp. -zug, m. 1. flyttning, afresa,
af-tåg, af marsch. 2. bortledning, af tapp ning.
3. afdrag, frånräkning. 4. afdrag, aftryck.
5. trycke P& gevär, -züglich, prep. med gen.
efter afdrag af.
Abzugs||bogen, m. afdrag, korrekturark,
-graben, m. afloppsgraf. -kanal, m. afloppskanal.
-predigt, / af skedspredikan, -rohr, n.
af-loppsrör. -zeit, fl. flyttningstid.
ab||zupfen, tr. afrycka, afplocka. -zwacken,
tr. 1. knipa af. 2. F jm etw. ~ aftvinga ngn
ngt. -zwecken = abzielen, -zweigen, L tr. 1.
(af)kvista. 2. af skilj a. II. rfl. o. itr. h. taga
af, vika af, grena ut sig. -zweigung, fl.
ut-grening, gren. -zwingen, tr. aftvinga.
Accént, -e, m. akcent. -uieren, sv. tr.
akcen-tuera. -uierung,/.
Äccépt, -e, n. akcept. «i’eren, sv. tr, akceptera.
Accidénlls, Accidèntien ei. -zien, n. 1.
tillfällighet. 2. vani. plur. sportler, -z, -|Y)era, /. 1
tillfällighet. 2. boktr. akcidens. -zdruck, rn.
akcidenstryck.
Accislie, 0, fl. akcis. -amt, n. akciskammare.
Accompagnilemént, -s, 0, n. ackompanjemang,
»leren, sv. tr. ackompanjera.
Accörd, m. ackord, -feren, sv. itr. h.
ackordera, göra ackord.
itr. tntranslitvi, rfl. reflexivt, St. starkt, SV.
tr. transitivt rerb. h. har haben, S. har
ii il tkjaipverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
