- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
iv

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anvisningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANVISNINGAR.

Ordföljden är alltigenom alfabetisk. Af sammansättningar anföras
i allmänhet ej sådana, b vilkas betydelser framgå omedelbart af
samman-sättningsledernas betydelser såsom enkla ord, livadan man bar att slå
upp dessa. Vill man exempelvis ba reda på betydelsen af ordet
Kirchturm, så finner man, att Kirche betyder »kyrka» ocb Turm »torn»,
hvadan Kirchturm måste betyda »kyrktorn». Substantiverade infinitiver
anföras särskildt blott då, när de inom språket fått en så själf ständig
betydelse, att deras egenskap af verbalformer ej längre framstår lefvande
för den talande, t. ex. Ansehen, se ansehen IV. Verbalsubstantiver på
-ung, h vilka enligt den alfabetiska ordningsföljden följa omedelbart på
sina resp. verb, ha i allmänhet lenmats oöfversatta, så snart de ha
samma betydelse som de substantiverade infinitiverna. Såväl orden på
-ung som de substantiverade infinitiverna öfversättas vanligast genom
verbalsubstantiver på -nde, -ing eller -eise, t. ex. veröden = »föröda,
härja, ödelägga», alltså: Veröden, n. och Verödung, /. = förödande,
härjning, ödeläggclse.

Ordens liufvudton har, där den ej hvilar på ordets första stafvelse,
öfverallt utmärkts med akut (’). När den sålunda akcentuerade vokalen
har en själf va skriften tillhörig akut, angifves .detta med kursiv stil
inom parentes, t. ex. Café (-é). Kvantiteten har angifvits hos lång
vokal i obetonad eller bibetouad stafvelse, t. ex. Balsam — utom när
den obetonade stafvelsen utgöres af en sammansättningsled, hvilken
såsom simplex ej har vokalens längd angifven, t. ex. Bahnhof — i
sluten betonad stafvelse, som ej vid böjning blir öppen, t. ex. Bärt,
samt framför fs i slutljud, t. ex. Füfs, och alltid framför ch och j,
enär i dessa tre senaste fall stafningen ej skiljer mellan öppen och
sluten stafvelse, allt under förutsättning att vokalens längd ej redan
genom ortografien antydes, t. ex. ähnlich, Dienst, schließlich, siechen,
thun. Däremot har lång vokal i betonad stafvelse, som är eller vid böjning
blir öppen, ej försetts med längdstreck, t. ex. Abend, Ar, emedan den
långa kvantiteten här är regel; några sällsynta undantag anmärkas
särskildt, se t. ex. Bariton.

Tecknet || afskiljer den del af ett uppslagsord, som hos följande
uppslagsord representeras af bindestrecket. Klammern [ ] antyder, att
det inom densamma stående kan utelemnas utan att betydelsen förändras,
t. ex. ordet abängst[ig’]en kan heta både abängstigen och abängsten;
där blott en ortografisk skilnad angifves, tillhör den inom klammern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:24:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free