Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturligtvis i början ytterst sparsamt; från 1100-talet äga vi
endast i behåll 15 sådana och från 1200-talets fyra första
årtionden omkring 40 stycken. De utgöra visserligen ett fåtal,
och deras innehåll rör sig just icke om allmänt vigtiga
ämnen, men de äro dock af ett oskattbart värde för oss. Vi möta
nu också, på 1240-talet, de första rent historiska
uppteckningarna. Det är de i en gammal handskrift af äldre
Vestgötalagen befintliga längderna öfver Sveriges kristna
konungar t. o. m. konung Johan samt Vestergötlands lagmän och
biskopar, hvilka anteckningar bära prägeln af stor
trovärdighet. I det närmaste samtidig med dessa är efter all
sannolikhet äfven den äldre redaktionen af Vestgötalagen. Från
denna tid börja äfven källorna att flöda rikare, allt längre
fram vi komma, så att vi före århundradets slut äga
ytterligare mer än 1100 in- och utländska pergamentsbref att
begagna. Åtskilliga klosteranteckningar af kronologiskt
innehåll torde äfven delvis härröra från 1200-talet. På
gränsen mellan det trettonde och det fjortonde århundradet stå
vidare de ännu bevarade uppteckningarna af de särskilda
landens rättssedvänjor i de s. k. landskapslagarne.
Med dem stå vi på fullt säker grund i den historiska
forskningen. Då man vill försöka en skildring af hela den
historiska utvecklingen, må man visserligen söka början
dertill så långt tillbaka som möjligt för att sedan söka
kronologiskt ordna resultaten, men vid en framställning af någon
del af vår inre samfundsutveckling måste man främst bygga
på det material, som lemnats oss i landskapslagarne, och
endast med blicken fästad på dessa gå till baka i tiden. Det
är den grundsats vi sökt följa i vårt försök till en öfversigt
af Sveriges äldsta indelning i territorier (land, stift, lagsagor,
städer, härad, socknar, byar m. fl.) samt af författningen och
förvaltningen inom desamma. Den omfattar närmast tiden
1250—1350 eller den egentliga perioden för Folkungaregenternas
styrelse, den tid, under hvilken grunden lägges till
de nya samhällsmakter, konungens och ståndens, hvilkas
strid med hvarandra och med den urgamla folkmakten
i så hög grad ger sin prägel åt hela vår senare medeltids
historia. Att folkets makt härvid icke hos oss, såsom
hos de flesta andra folk, alldeles dukade under, utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
