Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barnbördshus inrättades i hufvudstaden, åtgärder vidtogos för jordegummors
undervisning och anställande i landskapen, och hospitalen, lasaretten samt
barnhusen erhöllo en gemensam öfverstyrelse af serafimerriddare. Gustaf egde
i hög grad den för en regent vigtiga förmågan att bedöma personer och
låta deras talanger komma till användande. Detta visade sig bland annat,
då han (april 1773) kort tid efter Rudbecks förflyttning till Upsala
anförtrodde öfverståthållarembetet inom hufvudstaden åt baron Karl Sparre,
hvilken i Gefle gjort sig känd såsom en skicklig och drifvande landshöfding
och på sin nya plats visade sig såsom en organisator af första ordningen.
Under hans 18-åriga förvaltning och genom hans och Gustaf III:s gemensamma
omsorger var det, som Stockholm först började antaga ett skick och ett
utseende, värdiga dess egenskap af hufvudstad och värdiga dess härliga läge.
Gustaf I:s och Gustaf II Adolfs
bildstoder som beslutits under
frihetstiden restes nu, ehuru den sist nämda
först 1796 kunde aftäckas; börsen,
påböijad 1767, fullbordades, och
åtskilliga andra offentliga bygnader,
såsom operahuset, tullhuset, uppfördes,
broar anlades, Brunkeberg jemnades
och böljade bebyggas, och en särskild
poliskammare inrättades, inom hvilken
den för sin vaksamhet och stränghet
ryktbare Nils Henrik Sivers, adlad
Liljensparre, blef den förste
polismästaren.
Det sätt, hvarpå frihetstidens
samhällsskick inverkat på andan inom
förvaltningen, hade, såsom äfven
i det föregående är antydt, ej varit
det bästa. Regeringen hade ej
förmått utöfva tillräcklig kontroll öfver
en embetsmannakår, hvars godtycke
den sjelf vid riksdagarna var underkastad, och mot de missbruk, som häraf
blifvit en följd, hade ej ens tryckfriheten, då den omsider infördes, varit ett
tillräckligt rättelsemedel. Här fans således mycket för den återupprättade
konungamakten att förbättra, och Gustaf III har ej heller misskänt denna sin
kallelse. Justitiekansleren J. Y. Liljestråle sändes kort efter statshvälfningen
på inspektionsresor till landsorten. Äfven i egen person företog konungen i
samma syfte flere resor, hvilka han sjelf benämde sin »eriksgata», och åtskilliga
embetsmän underkastades åtal. Den märkligaste af dessa räfster drabbade
göta hofrätt.
Hösten 1773 infaun sig Gustaf i Jönköping; sedan hofrättens
medlemmar samlats, förklarade konungen, att han af åtskilliga orsaker börjat iniss-
175. Anna Charlotta Schröderheim, född von
Stapelraohr
(1754-1792).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
