Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rummet räknade man härvid på Frankrikes medverkan, och vi hafva också
sett, att denna makt allt sedan det pommerska kriget börjat önska en
genomgripande förändring af det svenska statsskicket. Sina åsigter härom framlade
ilen franska regeringen med synnerlig bestämdhet i en skrifvelse, som dess
främste man, hertigen af Choiseul, på våren 1766 sände till Breteuil. Efter
att hafva uppvisat, huru ringa nytta Frankrike i sjelfva verket haft af sin
inblandning i de svenska partistriderna, då dessa endast tjenat till att försvaga
Sverige och sålunda gjort detta land till en oduglig bundsforvandt, befaller han
sändebudet att ej vidare gå hattarnes ärenden, utan i stället söka vinna deras
medverkan till konungamaktens stärkande. Med anledning häraf höll Breteuil
eu öfverläggning med Fersen och Karl Fredrik Scheffer, men ehuru dessa
erkände samhällsskickets ohållbarhet, ville de dock ej tillgripa någon annan
utväg än att vid en följande riksdag
försöka att skaffa hattpartiet
öfver-handen. Choiseul, som betviflade att
hattarne, sedan de åter fatt makten
i sina händer, skulle medgifva en
lörändring i statsskicket och af
deras seger ej väntade någon annan
följd än en ytterligare stegring af
partihatet, beslöt då att tills vidare
lemna Sverige åt dess öde och lät
Breteuil i. april 1767 afresa från
Stockholm, hvarest blott en chargé
d’af-fiires qvarlemnades för att bevaka
Frankrikes intressen. Då man på
våren 1768 i Sverige började
öfver-lägga om en statshvälfning, blef det
emellertid nödvändigt att återknyta
eu närmare förbindelse med
Frankrike, och genom ett enskildt handbref
till Choiseul utverkade Adolf Fredrik,
att grefve de Modéne såsom fransk ambassadör afsändes till Sverige.
Själen i de underhandlingar, som nu kommo i gång mellan den franska
regeringen samt hofvet och hattarne, var prins Gustaf. Den unge furstens
dagboksanteckningar visa, med hvilken orolig uppmärksamhet han följde de
samtida händelserna i Polen. Han såg i dem eu förebild till det öde, som
skulle komma att öfvergå Sverige, så vida ej en gräns med det första kunde
sättas för partiyran och bestickligheten, men liksom Choiseul trodde han ej,
att detta mål kunde nås genom en riksdag, äfven om den samma utfölle till
fördel för de med hofvet förbundua hattarne. Så blef han nu den ifrigaste
förespråkaren for revolutionsförsöket, hvari han sjelf var beredd att
personligen deltaga och till hvilket han den 9 mars 1768 uppsatte en skriftlig plan,
som ännu finnes i behåll.
137. Ture Gabriel Bjelke
(1684-1763).
Srtrigtt historia. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
