- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
144

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fintal misslyckades dock äfven nu, men for att underlätta afsättningen af den
inhemska näringsflitens aister utfästes i stället belöningar för tillverkning, för
varornas kringsändande inom landet och for utförsel, hvaijemte man genom att
underkasta tillverkningen ökad kontroll från statens sida sökte höja dess godhet.

Yid denna riksdag ådrog sig äfven jordbruket en större
uppmärksamhet, i det ständerna vid sina försök att minska den hotande
under-vigten ej kunde undgå att märka, hvilket ofördelaktigt inflytande den stora
spanmålsinförseln utöfvade på handelsvågen. Ett förslag att upphäfva
utförselförbuden för spanmål, hvilket säkerligen skulle mäktigt bidragit till
jordbrukets höjande, kom dock ej till utförande, men i stället sökte man genom
skyddstullar och införselförbud upphjelpa äfven denna näringsgren. Ett ämne
som härmed nära sammanhängde var frågan om bränvinslagstiftningen. Att
inskränka den förderfliga husbehofsbränningen, hvari man icke utan skäl såg en
väsentlig orsak till den inhemska sädesaf kast ningens otillräcklighet, hade af
gammalt varit en älsklingstanke hos hattarne, och vid de båda föregående
riksdagarna hade de i detta syfte sökt genomdrifva, att bränningen skulle

göras till ett regale, det vill säga
öfverlemnas åt kronan, ehuru
förslaget strandat på presternes och
böndernes motstånd. Nu satte dem
en hotande missväxt i stället i stånd
att utverka, det all bränning under
ett års tid skulle förbjudas, att den
samma derefter endast i inskränkt
mått skulle tillåtas samt att
regeringen, i händelse spanmålsprisen
uppginge till en viss höjd, skulle
kunna förnya påbudet.

Ehuru vexelkontoret, hvari Kierman efter Plomgrens död var den
förnämste bolagsmannen, visat sig fullkomligt oförmöget att reglera kursen,
förnyades dock dess kontrakt på för staten ännu mer ofördelaktiga vilkor än
förut. I afseende på misshushållningen med bankens tillgångar, som var den
verkliga orsaken till. sedlarnas fall, skedde ej lieller någon återgång. Räntan
på lån nedsattes, och genom den vinst som härigenom tillföll staten, hvilken
såsom bekant var bankens förnämste gäldenär, blef man ej blott i stånd att
betäcka den statsbrist, som äfven nu yppat sig, utan äfven att nedsätta
be-villningen.

Den 21 oktober 175G afslutades denna riksdag, ovedersägligen en af
de märkligaste sedan enväldets fall. Segerrikt hade derunder hofvets försök att
omstörta den bestående författningen afvisats, och att utgången blef en sådan
innebär ej något förvånande. Yäl egde denna författning betänkliga brister,
hvilkas bittra frukter man redan börjat få smaka, men det närvarandes
olägenheter syntes dock ringa i jemförelse med det ännu ej förbleknade minnet
af envåldstidens lidanden, och ännu hade ej missförhållandena nått en sådan

121. Minnespenning ofrer Fredrik Axel von Ferscn.
j>Ur svlrigheter. — Sveriges rike« ständer hafva beslutit
präglingen. *

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free