Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rike nu återvaknat, med kraft uppträdde mot Frankrikes äfventyrliga förslag
och äfven bondeståndet framträdde med protester, måste forbundets afslutande
och de dermed forbundna krigsplanerna för tillfallet öfvergifvas, och den 4
december 1734 förenade sig sekreta utskottet om en ny skrifvelse, hvari i
allmänhet tilistyrkes en forsigtig politik, men med »subsidier» och »våra.
förlorade länders återvinnande af Kyssland» såsom önskningsmål. Under dessa
förhandlingar hade Horn pröfvat styrkan af sin ställning genom en
afskeds-ansökan, som han dock lätt förmåddes att återtaga. I rådets sammansättning
skedde vid denna riksdag ej någon förändring, med undantag af att friherre
Taube till belöning for sin dotters vanära deri erhöll en ledig plats.
Yid sidan af de utrikes ärendena hade flere vigtiga inhemska varit under
behandling. Det vigtigaste af dem alla var den fortsatta och afslutade
behandlingen af den nya lagen. Denna vigtiga sak kräfver dock sitt särskilda
kapitel.
1734 års lag.
Sveriges Äldre Ugarbeten. — Karl XI:s lagkommission. — Cronhjelm. — 1723 års lagförslag. —
Förslagets granskning Yid riksdagarna 1731 och 1734. — Konungens stadfæstelse, den 23 jan. 1736.
Riksdagarna 1731 och 1734 hafva att framvisa en fråga af större och
för framtiden välsignelserikare följder än partitvisterna: granskningen och det
slutliga antagandet af den nya lagen, »1734 års lag». Härigenom gjordes
ett efterlängtadt slut på den oreda, som man nästan kan säga hafva herskat i
den svenska lagskipningen i nära 400 år, eller allt sedan de gamla
landskapslagarna började afläggas. Denna oreda är synnerligen märkbar både under
den senare delen af medeltiden och under det första århundradet efter
reformationen, då tvenne olika lagar för landet — Magnus Erikssons och
Kri-stofers — voro gängse vid sidan af hvarandra och någon stadgad
rättegångsordning icke fans. För att häfva förvirringen i fråga om hvilken lag skulle
vara den gällande lät Karl IX ändtligen 1608 — 130 år efter
boktryckarkonstens införande i Sverige! — trycka Kristofers landslag och förse den
samma med kunglig stadfåstelse, och nio år derefter blef äfven stadslagen
tryckt. Dessa åtgärder stodo i samband med den under Karl IX på allvar
väckta frågan om en omarbetning af lagen. Lagrevision var sedan under
hela 1600-talet en* ständigt återkommande fråga, hvilken i synnerhet lät
förnimma sig vid riksdagarna, och flere gånger tillsattes komiteer för detta
arbete, i hvilket bland andra Stjernhjelm och Stjernhök deltogo. Först under
den karolinska envåldstiden grep man sig emellertid kraftigare an med detta
vigtiga värf, och den 6 december 1686, tre månader efter det den nya
kyrkolagen blifvit stadfäst, tillsattes en kommission for granskning af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
