Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland på tröskeln till det 20:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tschanovetskij att byta sitt valuppdrag mot regeringens förordnande,
hvilket naturligtvis mera vittnar om professorernas foglighet
än om deras oppositionella anda. Ögonskenligen ansåg
regeringen dem för personer värda dess förtroende. Hvad var
det då, frågas billigt, som framkallade hela denna omstörtning
och hvartill tjänade den? Då man betänker att hela den ryska
ungdomens och upplysningens öde uppoffrades för en
samvetslös publicists lägsta personliga syften, för hans törst efter hämnd
och makt, så uppröres hela ens moraliska väsen mot en
tingens ordning, som möjliggör sådana företeelser.
Det slag, som sålunda drabbat universiteten, kunde ej
undgå att för dem hafva de sorgligaste följder. Den minsta
bland dessa var den oreda, som från första stund härigenom
infördes vid dem. Af alla statsförvaltningens grenar är
folkupplysningen den, som mer än alla andra fordrar följdriktighet,
försiktighet och skicklighet. Här fordras ej blott administrativ
utan äfven pedagogisk förmåga. Man måste bibringa
ungdomen förmåga af intellektuell disciplin, förskaffa sig moralisk
auktoritet öfver densamma, ingifva den aktning för sina lärare.
På detta område är allt vacklande från den ena sidan till den
andra skadligare än på något annat, och radikala
omhvälfningar mindre tillåtliga. Men nu ställdes med ens hela
universitetslifvet på hufvudet. Allt gammalt förstördes, men
någonting nytt skapades ej i stället och kunde icke skapas,
emedan det var oförenligt med de existerande förhållandena.
Under de första åren efter de nya statuternas införande visste
ingen hvad som var att göra, hvad som skulle fordras. Den
ena årgången elever efter den andra lämnade universiteten
med fullkomligt kaos i sinnena. Småningom nödgades man
återvända till den tidigare ordningen, återinföra de årliga
pröfningarna enligt professorernas föreläsningar. Af de nya
statuterna kvarblef det meningslösa honoraret,[1] hvilket utan
undervisningsfrihet och vid de intellektuella krafternas otillräcklighet
endast ledde till omåttlig beskattning å ena sidan, svältlön å
den andra. Åt studenterna öfverlämnades att reda sig härmed
bäst dem gitte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
