Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Luciadagens legend
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TROLL OCH MÄNNISKOR
sin rådgivare, ty jag vill nu inträda i tjänst hos två ädla
damer. Den ena av dessa är min hustru, den andra den
heliga Lucia av Syrakusa, åt vilken jag vill uppsätta altaren
i alla de kyrkor och kapell, som jag äger på mina gods,
bedjande henne, att hon hos oss, som i nordens köld försmäktar,
måtte bibehålla brinnande den själens flamma och ledstjärna,
som heter barmhärtighet.
Den 13 december i tidig morgontimma, då köld och
mörker hade väldet över det värmländska landet, kom
ännu i min barndom Sankta Lucia av Syrakusa intågande
i alla de hem, som låg spridda mellan Norges fjäll och
Gullspångsälven. Hon bar ännu, åtminstone i de små
barnens ögon, en dräkt, vit av stjärnljus, hon hade på håret
en grön krans med brinnande ljusblommor, och hon väckte
alltjämt de sovande med en varm, doftande dryck ur sin
kopparkanna.
Aldrig såg jag på den tiden en härligare syn, än när
dörren uppläts och hon trädde in i kammarens mörker. Och
jag ville väl önska, att hon aldrig måtte upphöra att visa
sig på de värmländska gårdarna. Ty hon är ljuset, som
betvingar mörkret, hon är legenden, som övervinner
glömskan, hon är hjärtevärmen, som gör förfrusna nejder
tilldragande och soliga mitt i vintern.
280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
