Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
262
sång, sedan hon blivit kvar här allena? Han
skulle få flyga till soliga länder, dit där han
skulle träffa hennes älskade.
Hon sysslade ivrigt, packade in
furstinnans saker i handväskan av läder och även
matsäcken som Stefan hade gjort i ordning
för färden. Allt skedde mekaniskt. Varje
stund kunde militärens hästtramp ljuda eller
också rullandet av vagnen som skulle föra
bort Odrowaz... för alltid. Det hette
visserligen: blott för en kort tid. Men hon visste,
att han aldrig skulle komma tillbaka. Han
skulle glömma henne — i den vida, leende
världen — den furstlige herrn... Gud
allena kunde med sin allsmäktiga vilja ännu
vända det annorlunda.
Avresan skulle äga rum nattetid, så att
sträckan fram till godset, där furstinnans
vänner bodde och som låg vid gränsen, skulle
tillryggaläggas i skydd av mörkret.
Nattmörkret ökade hjärtats fruktansvärda
ångest. Ett ögonblick klamrade det sig fast
vid något fåfängligt hopp, någon erbarmlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
