- Project Runeberg -  Tre bilder ur Leo Tolstoys lif /
8

(1891) [MARC] [MARC] Author: Huldine Beamish
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grefve Tolstoy. Öfversättning från »The Review of Reviews»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder
Grefve Tolstoy.
Öfversättning från »The Review of Reviews».

illustration placeholder



En ryss vid namn V. Nazarieff, som
på 40-talet var studiekamrat med
författaren grefve Leff Tolsty, beskrifver hans
den tiden mot nu så olika sätt och
uppförande i nedanstående skildring, som vi anse
mycket lärorik, då den jemföres med de olika
intryck som den ryktbare, men af Gud
uppfostrade författaren nu gör.

Första gången de råkades var i den
professors hus, hvilken af Tolstoy blifvit
anmodad att leda hans studier i rysk
literaturhistoria och det intryck han fick af den
blifvande romanförfattaren var allt annat än
gynsamt. Herr V. Nazarieff skrifver: Ȁfven
jag infann mig understundom vid dessa
föreläsningar, men höll mig på afstånd från
grefven som redan vid första sammanträffandet
på mig verkat ytterst frånstötande genom sin
öfvermodiga köld, sitt borstiga hår och det
föraktfulla uttrycket i sina blinkande ögon.
Det var första gången i mitt lif, som jag
sett en ung man med en så öfverdrifven
sjelfbelåtenhet och så uppblåst af en
besynnerlig och obegriplig känsla af sin egen vigt.
Professorn, alltid i samma qvinliga drägt och
fullkomligt obesvärad, i trots af den inbilske
grefvens närvaro, brukade med tunga steg
gå af och an på golfvet, under det att han,
med en lika hög och gäll röst som om han
befunne sig på föreläsningssalen och talade
till sina studenter, utvecklade ett eller annat
skede i litteraturhistorien. Så snart
föreläsningen var slut, lemnade grefven rummet,
utan att spilla ett ord med att taga afsked.
Han infann sig vid examina i sällskapsdrägt,
samt åtföljd af en slägting eller lärare . . . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:18:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trebild/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free