Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon giltig orsak, och slutligen mindes han, att på
vårsidan i fjol hade han varit tvungen att åtala patronen för
körslor med selbrutna hästar. Kunde detta vara skälet för
avogheten? Begrep då inte den sjutusan, att han var
rädd om sitt eget skinn, att han varit tvungen att åtala?
Kronobefallningsmannen mumlade något i skägget
om tjurskalliga bondpatroner och drog pälskragen upp
över öronen.
Torparen började bli kryvaken. Han kunde inte
sitta stilla, utan vred och vände på sig, som hade han fått
myror på bara kroppen. Han satt som på nålar och
späjade åt alla håll, och ju närmare skjutsen kom intill
skogsbrynet, desto oroligare blev han. Plötsligt for han
upp, liksom hade någon med en syl stuckit honom i ryggen.
Länsmannen vaknade ur sina funderingar.
— Vad är det fråga om? sporde han. Vad är det
fatt med dig?
Niklas skakade av ängslan. Det låg något av ett
jagat djurs skrämsel i hans blick. Han kunde omöjligt
svara med detsamma, utan satt och stammade, utan att
få fatt i några ord: Omsider lugnade han sig något litet
och stötte fram:
— Herre gud, kumsarjen, det är här, jag var så illa
ute. Jag har inte farit denna vägen på många herrans år
— för, se, en fattig torparkarl gör sällan långa färder
— men jag minns ännu sista gången, som hade det varit
i går . . . Kumsarjen ser eken där borta i skogsbrynet?
Eken, som har torrt löv på de nedersta grenarna, fastän
alla de andra äro kala, som de ska vara vid denna
årstid .. . Vet han, kumsarjen, vad det betyder, när lövet
biter sig fast på det där viset? Vet han inte . . .? Jo,
jag ska säga det. . . Det ligger en lindorm under rotvalvet...
— Vad för något?
— En lindorm . . . Lövet sitter fastbitet. Det ska
sitta liksom fastlåst till våren, när det nya kommer. Det
är ingenting annat än det nya, som kan undantränga det
gamla.
Länsmannen satt och gapade av förvåning. Han
hade visserligen förr hört åtskilligt berättas om
allmogefolkets vidskepelse, men han kunde aldrig tänka sig, att
dylika orimliga historier kunde tagas för sanning. Han
var för övrigt inte säker på, antingen Niklas drev med
honom eller försökte slå i honom »en dalkarl».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
