- Project Runeberg -  Smärre skrifter /
379

(1904) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alexander II:s första personliga beröring med Finland
var hans redan omtalade utnämning till det finska
universitetets kansler 1826 oeh hans öfvertagande af detta
läroverks styrelse 1841. Det är också nämndt att han
ville motsvara detta förtroende, som gaf honom
anledning att taga kännedom om vårt lands lagar, då ju
förutan en sådan insikt ingen institution i landet kunde
bedömas och styras.

När Finland förenades med ryska riket var
regeringsformen af 1772, med tillägg af Förenings- och
säkerhetsakten af 1789, vårt lands grundlag. På samma
gång åt folket bevarades andel i lagstiftningen och
be-viljanderätt i skattefrågor, gaf denna regeringsform, och
särskildt dess tillägg, en öfvervägande makt åt regenten
gentemot folkets ombud, ständerna. Utan denna regentens
makt, som framgått ur en kompromiss mellan enväldet
och den konstitutionella monarkin, hade det ieke varit
möjligt för Alexander I att, själf enväldig i hufvuddelen
af sitt rike, bekräfta Finlands konstitution för sig oeh
sina efterträdare. När Alexander II uppsteg på tronen,
hade redan två företrädare lyckligt bevisat möjligheten
att, utan intrång i enväldet och utan kränkning af
konstitutionen, vara på samma gång Rysslands kejsare och
Finlands storfurste.

Under de första tre decennierna efter föreningen
med Ryssland tänkte vårt folk så mycket på det
förflutna och det närvarande, att det glömde hoppas en
framtid. Småningom kom detta hopp med en ny
generation, som kände sig mera frigjord från förra tider. Och
det nya släktet begynte, som växande ungdom, känna
den gamla tröjan för trång. Intet lefvande kan
beständigt slå stilla; tiden hade gått framåt, men vi blifvit
efter. I lagar oeh samhällsfrågor stodo vi, med alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topsmarre/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free