- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
II:336

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Nemesis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Nå nå – sade Thomas, lättare retad nu än
annars – släpp vackert min tröja!

– Sebastian? Hvar har du min Sebastian?

– Hvad d-n angår mig er Sebastian? Menar ni er
andra hyggliga pojke Eljas, så ligger han med blodig
näsa nedanför stora trappan. Sök honom där!

– Om ni menar inspektoren, inföll Lotten, så gick
han ut från röda kammaren för en timme sedan. Jag
påminner mig nu att jag hörde likasom ett nödrop strax
därefter.

– Ha! ... Eljas ... Eljas har tagit miste!
Förbannelse öfver den bofven! Släpp mig, jag måste ut ... ut!

Och utan att någon hindrade henne, störtade
hushållerskan med en furies vildhet ut. Drifvorna voro
höga, snön gick henne under armarna, hon stupade
oupphörligt, men reste sig genast åter och skyndade framåt,
ropande Sebastian vid namn. Men ingen hörde henne;
endast vindflöjelns gnisslande och stormens tjut besvarade
hennes rop. Guds eviga stjärnor på den klara
nattens hvalf voro de enda vittnena till den eländiga
kvinnans förtviflan – hon, som i all sin förhärdade
brottslighet dock bar en mänsklig känsla i sitt bröst:
moderskärleken. För Sebastians skull, för hans rikedom,
hans ära, hade hon sålt sin själ i de onda makternas
våld, och nu ... nu låg han sannolikt mördad, fallen i
det försåt han, jämte modern, beredt åt en annan!

Vid trappan till drängstugan fann hon slutligen Eljas,
som ännu blödande och förvirrad med möda hade släpat
sig dit från stora trappan. Hon rusade på honom som
en katt, tryckte sina naglar i hans ansikte, bet honom,
slog honom, sparkade honom och skulle i sitt raseri
hafva strypt honom, om han icke med en våldsam stöt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/b0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free