- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
II:191

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Anjala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett tåradt öga blickat fram ifrån dessa fönster och aldrig
ett svart förräderi hviskat under dessa sköna, sekelgamla
granar om fallande kronor och sönderbristande riken.

År 1788, när Kymmene var en gränsfiod, stod det
dåvarande gamla trevånings stenhuset på svenska sidan,
och genom att dit förflytta hufvudarméns läger, hade
man således uppfyllt det första aftalade villkoret för ett
stillestånd mot fienden, nämligen att draga sig från
kejsarinnans land tillbaka öfver gränsen på egen mark.
Rader af tält voro placerade under träden på skogsbacken
vid sidan af forsen, kanoner voro placerade vid
strömmen, för att dominera den motliggande ryska
stranden, posternas gevär glimmade hir och där i skogsbrynet,
rekryter exercerades på närmaste äng, ordonnanser
kommo och gingo, och svalorna flögo pilsnabbt öfver
den skummande strömhvirfveln, för att uppsnappa de
där mycket talrika trolisländorna med deras guldglänsande
vingar. Allt syntes vid första anblicken lifligt, leende,
hoppfullt och manhaftigt uti den sköna sommarafton, när
Lennart Croneld på en rankig skjutskärra anlände till
Anjala gård.

Det förekom honom likväl som hade redan den
första skyltvakten något mörkt och betryckt i sin blick,
och samma nedstämda uttryck röjdes i nästan alla
mötandes ansikten. Soldaterne, som skurade sina gevär,
trosskuskarne, som reparerade hjulen på artellvagnarna,
själfva generalens kock, hvilken med sitt hvita förkläde
grälande utkom på trappan, när kökspojken dröjt att
skölja spenaten, tycktes med deras bekymrade miner
vänta åska i luften. Endast en ung löjtnant, som troligen
nyss köpt sin post på ackord för pappas kontanter, kom
sorglöst hvisslande öfver gården med en jagtbössa på
axeln, i ändamål att spana efter någon gräsand, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/b0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free