Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig den barrikaderade kammaren. Det dröjde ej heller
länge, innan dörren från yttre rummet varsamt öppnades
och tre personer inträdde. Främst gick Lovisa med en
lykta af tennbleck; efter henne mamsell Apollonia Durin
och sist en groflemmad äldre karl, förklädd till
laukku-rysse.
Lovisa tog ej mer än två steg i rummet, innan hon
märkte oråd. Hon vände sig om och gjorde ett tecken
att genomgången var stängd.
— Det är icke möjligt! yttrade mamsell Apollonia
med låg röst.
— Jag säger att någon har varit här, fnurrade
tjenarinnan snäsigt. Salsdörren var öppen, och jag vet
att jag stängde honom i går afton, när jag gick. ned.
— Är du säker på att magistern sofver?
— Hvad skulle han göra? Där var mörkt i hans
rum.
— Kan icke en karl vara vaken för det att där är
mörkt i hans rum? Och på sådana kräk som du skall
jag lita! Har jag ej sagt dig att han är farlig, den där?
tilläde hon saktare mellan tänderna. — Allt hänger på
ett hår. Nu eller aldrig. Framåt; vi ha ingen tid att
försumma.
Lovisa började vresigt att undankasta det ena och
det andra, som stod i vägen. Med ens höll hon stilla.
Hon hade märkt att bänkar, tunnor och tegel voro
omställda med alltför tydlig beräkning. Vidskepelsen fick
oemotståndlig makt öfver henne.
— Salig prosten har städat seraljen! hviskade hon.
Mamsell Apollonia ville svara, men i detsamma
reste sig en oformlig, Iurfvig gestalt till jättehöjd bakom
bänkar och tunnor, ett doft rytande hördes, och ett
taktegel, slungadt af okänd hand, träffade blecklyktan, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
