Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jo men. Jag minns mycket väl, att när sista
prostinnan dog och mamsell Apollonia kom i huset,
voro här sex barn, och de stängdes alla sex in i norra
kammarn i andra våningen; där hade de aldrig sol och
aldrig fripk luft, och där var ett fönster, och för det
fönstret voro beständigt gardiner, så att rummet var
halfmörkt på ljusa dagen. Därifrån släpptes barnen aldrig
ut, hvarken sommar eller vinter; aldrig fingo de en
leksak att muntra sig med, aldrig ett godt ord, aldrig en
vänlig, glad min. Folk sade att barnen svälte, men
det var lögn, med förlof sagdt. Mat fingo de alla dagar
tillräckligt, men aldrig ombyte, utan beständigt mjölvälling
och återigen mjölvälling, och aldrig salt, aldrig kött,
aldrig fisk, aldrig grönsaker, utan beständigt detsamma
året om, tilldess att de med maten framför sig tuggade
af hunger på sina lintygslinningar.
— Huru är det möjligt, att prosten Ödmark, som
var en godhjärtad man, kunde gilla en så oförnuftig
behandling?
— Ja, säg det! Men han var sällan med sin fot
i barnkammaren, inte heller fick någon annan gå dit
in, än långa Lovisa, som var barnsköterska, och Gud
nåde de stackare, som råka ut för en sådan sköterska!
Hvar morgon klockan nio fördes barnen till prosten,
rentvättade, för att kyssa hans hand, och därefter
skickades de strax tillbaka till barnkammaren och
stängdes in där till nästa morgon igen. Men nu skall
magistern få höra. En vacker morgon klef jag på stegen
för att söka ett sparfbo öfverst vid takranden; då fick
jag se ett annat sparfbo, och det var barnen därinne.
Nu råkade Lovisa inte vara inne, och huru Allfrida
lekte med hakarna, lyckades hon få upp fönstret. Då
tog jag emot henne på stegen och bar henne just den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
