Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snart satt han åter i prosten Ödmarks forna
arbets-rdm. Ödmark ...? Ja, denne mans långa lif, hur det
än synts för människor försilfradt af kunganåd, rikedom,
skönhet, glädje och njutningar, hvad hade det varit mer
än en dyster ödemark? Hade där funnits en enda lefvande
vattubäck, som spridt omkring sig grönska och ljufhet?
Hvar funnos de skördar, som bort vara frukter af ett så
långt lifsarbete, så mycken kraft, hälsa och förmåga att
verka? Och hvar voro de nu, all denna konungagunst,
alla dessa skatter och njutningar, som de dödlige kalla
ära och lycka och som säkerligen i tiden väckt mångas
afund? Allt var borta, förmultnadt i jorden, begrafvet i
snön, förhärjadt, förhånadt, förgätet af människor — ja,
en ödemark! Måhända med rofdjur, som ingen kände?
Nattens mörker visste ej svar därpå.
Erland Stjernkors framtog sin bibel och sökte en
hamn för irrande tankar. Han fann den och kände
sig lugn.
Hans kvällsvard dukades i rummet bredvid och för
honom allena.
— Hvar är mamsell Durin?
— Hon låter koppa sig i bastun.
— Är hon sjuk?
— Hon låter koppa sig en gång i veckan.
Därom var ingenting att säga. Många trodde då,
och tro kanske ännu, att en sådan regim är det bästa
preservativ mot alla slags sjukdomar.
Stjernkors gick till hvila och släckte ljuset. Knappt
föll hans blick på den frusna fönsterrutan, innan han
varse-blef skuggan. Den syntes nu fullkomligt tydligt i
månskenet och liknade ett kvinnohufvud med kamm och lockar.
— Se där — sade den unge mannen med största
lugn till sig själf — se där ett virke, hvaraf månget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
