Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leonard Fahlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 SÅNGER 1870
Lykttändare i tankens natt han var,
och dock så flärdiös i sin barm han gömde
det offer han för mänskligheten bar,
att han sig själf och världen honom glömde.
Så oafvändt, så fast af viljans stål,
hans blick var riktad mot de högsta mål,
att allt det glitter mänskor efterfika
med därens kungamantel gällde lika.
Nu har han tagit ut sitt korta fjät
till grafven, till sin granne där på stranden.
Hans gamla skyddslingar förstå ej det,
de stirra liknöjdt, obekant på sanden.
Törhända, undangömd vid griftens grus,
står likväl en, som förts från natt till ljus,
och med hans tår, ur tacksamt minne vaknad,
sig blandar fosterlandets tack och saknad.
Vis eller dåre, hvad är mänskors släkt
för Honom, som allen, allen är ljuset?
En skugga blott, en vilsen aftonfläkt,
som irrar famlande mot fadershuset.
Du högsta ljus, fullkomna du och stärk
dem, som på jorden verka här ditt verk,
och när, som denne, de i mödan dignat,
låt, Herre, deras minne bli välsignadt!
14 November.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
