Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ödemarkens jul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tätt vid den ensliga skogssjöns vik
på fattigdom och på fromhet rik
står låg en koja, och på dess häll
en brasa sprakar i julekväll.
På halmen leka de kära små,
och modersögon se huldt därpå;
dit skrida visst ock Guds änglar.
Ty aftonvarden är slutad nyss
med fadersbön och med moderskyss,
och grånad farfar med stämma blid
ur bibeln läser om julens frid:
hur Jesusbarnet i denna natt
vardt födt; hur änglarna sjöngo gladt
och Betlehems stjärna lyste.
Det lyssnade liten pilt uppå:
det blef så varmt i hans hjärta då.
Han såg genom rutan stjärnans blick,
han tyst betagen ur stugan gick,
och under klarnade himlens hvalf
han undrade, där af köld han skalf,
hvar Jesu stjärna månd’ vara.
Då – vild, blodlysten, af hunger tärd,
kom öknens ulf på sin mördarfärd.
Hans rofblick spanade barnet snart,
han störtade sig mot det med fart –
men stilla, undrande, from i håg,
mot Jesu stjärnor den lille såg –
och ulfven hejdade språnget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
