Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo N. Tolstoj. Litterär studie - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på sina metoder, så löjlig i sina anspråk och så förhatlig i
sina attentat, dock röjer några af den ryska karaktärens vackra
egenskaper och just dem, som man ofta är frestad att
frånkänna den.... kraft och beslutsamhet, uppriktig och stark
hänförelse och offervillighet för ideer... I hvilket annat land
har man i våra dagar sett unga män af god familj, studenter
från universiteten, lemna sitt stånds drägt och vanor och
träla som arbetare i smedjor och verkstäder, för att vara i
stånd att lättare lära känna folket och inviga det samma i sina
läror? I hvilket annat land ser man unga väluppfostrade flickor
vid återkomsten från en utländsk resa vara glada öfver att få
tjänst såsom köksa hos en handtverkare, för att kunna närma
sig folket och studera arbetarefrågan personligen?» Nihilisterna
äro icke såsom flertalet af vestra Europas revolutionära folk,
som genom nöd och elände bragts i harnesk mot samhället,
eller sådana som vilja lyftas upp till makt och rikedom genom
revolutionens vågor. De drifvas af trängtan efter ett ideal,
som de, hur oklart det är, omedelbart vilja realisera och med
alla medel, oafsedt hvad de därför offra, sig själfva eller andra.
Man finner bland dem sådana män som furst Peter Krapotkin,
en ättling af Rurik i rätt nedstigande led, framstående geolog,
sekreterare i geografiska sällskapet i Petersburg och
kammarherre hos kejsarinnan, innan han blef anarkist; sådana som
millionären Dmitri Lisogub, som offrade alla sina inkomster i
den revolutionära propagandans tjänst och själf lefde i det
största armod, och många liknande.
Nihilisterna hafva sålunda gemensamt med Tolstoj
troskraften, hänförelsen, handlingskraften och i viss mån målet,
realiserandet af jämlikhetens och broderlighetens ideal. Men där
finnas väsentliga olikheter dem emellan. Deras utgångspunkt
är politisk och social, Tolstojs är religiös och etisk. Deras
medel att realisera idealet är våldet, Tolstojs är friden,
uppoffringen, det fullständiga uraktlåtandet af motstånd och försvar.
Genom sin religiösa ståndpunkt står Tolstoj nära en annan
mera omfattande och betydande grupp af sitt folk, hvilken
likaledes står i opposition mot det bestående, nämligen
kättarne. De bestå till största delen af bönder, men ej få af
städernas köpmän tillhöra dem. Talrikast äro raskolnikerna,
hvilkas antal beräknas uppgå till elfva millioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
