Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo N. Tolstoj. Litterär studie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inskränkt och vidsträckt bemärkelse, under mellanhänderna
förlorar betydligt af sin karaktär är gifvet. Och därtill är
ej häller hela Tolstojs produktion tillgänglig i öfversättning.
Detta kan synas vara svårigheter nog att afskräcka ifrån,
ja hinder nog att omöjliggöra ett försök till litterär
karakteristik, då man därtill saknar data för de olika skrifternas
tillkomst. Men det behöfver dock blott i någon mån begränsa
uppgiften. Af Tolstojs produktion föreligger tillräckligt
mycket för att visa de vigtigaste dragen af hans
författarepersonlighet, och han har med sällspord uppriktighet gifvit
sig själf i sina verk, så att man mer än oftast annars kan se
människan bakom författaren, följa dennes utvecklingsgång
och äfven i allmänhet säga, hvilket skede af hans
utvecklingshistoria hvarje särskildt arbete tillhör.
Ej mycket yngre än sin landsman Turgenjef — Tolstojs
första roman lär ha utkommit samma år som »Fäder och
söner» — har Tolstoj länge varit okänd i vesterlandet, under
det hans landsman varit i erkänd besittning af det rum inom
kulturlitteraturen, som hans verk berättiga honom att intaga.
Men i Ryssland var han känd och värderad. Då
vesterländingarne inför ryssarne uttalade sin beundran öfver deras,
store författare Turgenjef, svarade dessa med att hänvisa
till Tolstoj såsom hans öfverman. Man log kanske något
medlidsamt häråt: en större författare än Turgenjef, som
skulle vara okänd i vesterlandet, en barbar förmodligen, som
ryssarnes, fastän med vesterländsk fernissa öfverdragna dock
i grunden skytiska smak sannolikt just för slägtskapens skull
kände sig mera tilltalad af än af den med vesterländsk odling
genomträngde Turgenjef. Man hade rätt, och man hade
orätt. Tolstoj är mera specifikt rysk. Om äfven han närt
sig ur den vesterländska odlingen, har denna ej utglattat
rasmärket, icke i hans själslif, icke i hans stil, lika litet som
i hans yttre. Hans porträtt visar typen: det fyrkantiga
ansigtet och den fyrkantiga pannan med de skarpa
ögonbågarna och tjocka brynen, de utstående kindknotorna, den
groft skurna näsan och munnen, det styfva håret och till
och med det yfviga och grofva skägget. Och i hans
andliga fysionomi framträda förenade de nästan motsatta
karaktärsdrag, som känneteckna det ryska samhället, där de öfre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
