Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt innebar den ej någon omedelbar fara för någon, men
så länge denna räfst med förflutna riksdagars förvaltning
ej var nedlagd, måste dock mången med oro afvakta,
bvart den skulle leda. Deputationen, som den 10
Augusti constituerade sig, hade för fortgångens skull fått både
räkenskapsbiträde och sekreterare. Innan den kunde
företaga annat, måste den i sin ordning genomläsa tjerde
delen af Nordencrantz’ "Tankar om Hemligheter”, liksom
beredningen förut gjort, samt ärnade derefter genomgå
"Be-kymmerslösa Stunders menlösa Tankar", men började
all-raförst läsning af beredningens protocoll, med hvilken
angenäma lecture deputationen var sysselsatt ännu d. 19
Augusti, då konungen gjorde dess möda öfverflödig *).
Vid behandlingen af frågan om deputationens
nedsättande och med tanken på bondeståndets nu visade magt att
i de vigtigaste frågor genomdrifva sina fordringar, utbrast
en af mössornas förnämsta chefer, Essen: "Detta ståndet
går steg för steg fram att omsider främst få fatta uti
riksstyrelsen. Dess ledamöter äro redan vid riksdagarne
de friaste och ieke bundna hvarken under ed eller ansvar.
Komma de till väldet, lärer en livar finna, hurudana
följderna kunna blifva”. Emellertid voro äfven de öfriga
ofrälse stånden angelägna att icke låta adeln glömma den
förödmjukelse, den ansåg sig hafvaliditi striden om
konungaförsäkran. Sekreta deputationen hade vid frågan om
riksrådens afskedande, i afsigt att göra detta till en ren
partifråga utan hvarje bismak af ståndsstrid, bland
anmärk-ningspunkterna icke upptagit rådets beryktade åtgerd vid
tillsättningen af vice-presidentsysslan i Åbo hofrätt; men nu
framkom den i stället med ett så mycket bittrare betänkande.
Våra grundlagar, hette det, hade utstakat det lyckligaste
re-geringssätt och förekommit den ene medborgarens välde
öf-ver den andre; men hvart skulle friheten taga vägen, om
vissa stånd eller slägter skulle tillvälla sig företräde?
Huru skulle ej all täflan och flit dödas? "Då förfarenhe-
*) Dcput:s Protok. för d. 10, 11, 13, 14, 17 och 19 Aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
