- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning. Fragment af Gustaf III:s historia /
48

(1871) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den ett förbud för dessas talraän att föredraga någon
anslagsfråga, utan att hafva hört utskottets statsdeputation
eller sedan den af utskottet utarbetade stat blifvit antagen.
Man ville härmed förekomma statens graverande genom
okunnighet eller förhastande. Det hände dervid, att
blicken, sökande efter bot mot öfverklagade missbruk, förirrade
sig utom ständernas krets. Gadolin yttrade i utskottet,
att förslaget "vittnade för mycket om svagheter, som
vidlådde riksens ständer, då de skola vara betänkta på medel
att hindra verkställigheten af deras egna beslut. Sådant
kunde ej annat än bebåda, det aftonen vore nära för
handen, och att riksens ständer vore en inhabile corps att
vårda rikets allmänna ärenden”. Den tanken
framkastades, att man skulle begära konungens befallning till
stats-contoiret att icke göra sådana utbetalningar, som ständerna
tilläfventyrs beslöte utöfver • staten. Men hvarje plan att
låta den verkställande magten pröfva den lagstiftandes
göro-mål tillbakavisades med allvar, och man önskade, att
den tanken måtte utplånas ur alla hjertan, att vårt sälla
regeringssätt kunde genom ständernas fel äfventyras ’).

De, som förde högsta ordet vid denna riksdag, visade
sitt öfvermod äfven mot konungen. En tidning hade,
innan ständerna blifvit derotn underrättade, vetat berätta,
att d. 30 Juli blifvit utsatt till Adolf Fredriks
begraf-ningsdag. Man talade nu om visad missaktning mot
ständerna från rådets sida. Adeln gaf sig till tåls, då det
blifvit upplyst, att dagen vore konungens ensak att
bestämma; först då rådet blifvit angående dagen
underrät-tadt, kunde det meddela ceremonielet till ståndens
pröf-ning. Men sekreta utskottets borgmästare och prostar voro
missnöjda att först i ceremonielet hafva fått besked om
den utsatta begrafningsdagen. Samme män, som snart
voro färdiga att tillfoga den aflidne konungens minne en
skymf, utbredde sig nu om, att tiden före
begrafningsdagen kunde vara för knapp för presternas beredelse, att

5) Sekreta utskottets protokoll d. 14 Aug.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:56:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tng3/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free