- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning. Fragment af Gustaf III:s historia /
26

(1871) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

onskrigets första lysande fälttåg år 1741. Hans
första erfarenhet af svensk krigskonst förvärfvades året derpå
under intrigerna, återtågen och capitulationerna i Finland.
Sjelf synes Fersen med en tapper ynglings harm hafva
varit vittne till all denna neslighet. Sedan han 1743 sett
det upplopp, hvartill ständernas usla styrelse retat
dalallmogen, våldsamt kufvadt, och sjelf, ifall man får tro hans
egen uppgift, med beslutsamhet och utan blödighet dertill
bidragit, återvände han i fransk krigstjenst. Ända till
freden i Aachen följde han under hvarje års fälttåg någon
af-delning af den franska arméen, inom hvilken han slutligen
uppnådde brigadiers grad. Sitt regemente i franska hären
lemnade han ej förr än han 1750 blifvit af rådet, emot
krigsbefälhafvarens, kronprinsen Adolf Fredriks önskan, vid
31 års ålder framskjuten till svensk generalmajor,
hvari-genom Fersen sjelf gaf en bland de första anledningarne till
spänning mellan hattpartiet och det unga liofvet.

Sjelf yttrar han, att det fädernesland, hvartill han
återvände, föreföll honom främmande. Hvad under, oin den
riksdagsverksamhet, som för honom börjades 1751, blef en
verksamhet inom det franska partiet? Lika högt som den
franska politiken, gällde för honom endast hans och hans
likars sjelfrådighet.

Sin kraft och beslutsamhet i båda dessa afseenden
fick han ådagalägga, då redan vid 1755 års riksdag
hattpartiet satte landtmarskalksstafven i hans hand.
Härigenom föll det på hans lott att tillfoga konungadömet dess
djupaste förödmjukelse. Han anförde ständernas
deputation, då konungen förständigades, att rådspluralitetens
beslut alltid egde rätt till hans underskrift, hvilken
rådet sedan erhöll rätt att vid’ behof med namnstämpel
ersätta; hans hand höll trådarne till det omfattande
spioneri, som ända in i det enskilda lifvet omgaf
monarken; och seplan hofpartiets försök att våldsamt utvidga
konungamagten blifvit med blodig stränghet straffadt,
anförde han talmännen och rådsherrarne, då konungen
underrättades, att hans rätt till kronan egentligen blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:56:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tng3/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free