Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var öfverdådig — en dollar hvarje veckodag och en
half dollar på söndagarna, hela året om. Det var
just hvad prästen erhöll — nej, det var hvad man
lofvat honom — vanligtvis kunde han icke indrifva*
det. En och en kvarts dollar i veckan var
tillräckligt att betala en gosses föda, husrum och skolgång
i dessa gamla enkla tider — och kläder och tvätt
åfven, om det gällde.
Domaren Thatcher hade fattat en hög tanke
om Tom; han sade, att en vanlig gosse aldrig skulle
ha fört hans dotter ut ur grottan. När Becky i
strängt förtroende talade om för sin far, hur Tom
hade tagit stryk för henne i skolan, var domaren syn
bart rörd, och när hon sökte urskulda den stora
osanning Tom då sagt för att flytta straffet från hennes
skuldror till sina egna, sade domaren i varm ton,
att det var en nobel, en ädelmodig, en storsint
osanning — en osanning, som förtjänade att med
högburen panna gå genom historien sida vid sida med
George Washingtons berömda sanning om yxan!
Becky tyckte att hennes far aldrig sett så ståtlig
och stolt ut, som när han gick på golfvet och
stampade med foten och sade detta. Hon gick genast
till Tom och talade om det.
Domaren Thatcher hoppades att en dag i Tom
få se en stor lagkarl eller en stor krigare; han skulle
se till, sade han, att Tom komme in i kadettskolan
och sedan finge den bästa juridiska utbildning, så
att han vore väl förberedd för den ena eller den andra
af dessa lefnadsbanor eller för båda.
Huck Finns förmögenhet och det förhållandet,
att han nu stod under änkefru Douglas’ beskydd,
förde honom in i sällskapslifvet — nej, släpade,
kastade in honom dit — och han led nästan mer än
han kunde bära. Fru Douglas’ tjänare höllo honom
ren och snygg, kammad och borstad, och de
bäddade in honom hvarje kväll mellan för honom
osympatiska lakan, som icke hade en enda fläck af något
slag, som han kunde trycka till sitt hjärta och känna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
